Ryttarträning
Publicerad: 2013-01-12Ryttarens motivation, del 1: Vad driver dig?
Inom idrottspsykologin har motivation under lång tid varit ett viktigt forskningsområde - och en mängd vetenskapliga artiklar har skrivits i ämnet. Cajsa Ekström, som har magisterexamen i just idrottspsykologi, berättar mer!
Text & foto: Cajsa Ekström
Motivation har stor betydelse för om och varför människor tränar. År 1977 definierade forskaren Sage motivation som "riktning och intensitet i en individs ansträngning". Med riktning menade han att motivationen styrs av val. En central del när det gäller motivation är alltså beslutsfattandet, du har alltid ett val om du ska utföra en aktivitet eller inte.
Intensitet handlar om hur mycket energi du lägger ner på ditt beslut, och intensiteten kan variera stort. Du kan alltså välja att gå till stallet (riktning), men vad du väljer att rida för pass (intensitet) påverkas av ditt motiv till att vara där. Intensiteten påverkar du lätt genom att sätta upp tydliga mål (läs mer om målsättning här).
Motivation brukar också delas in i intern och extern. Intern motivation betyder att personen drivs av inre motiv såsom personlig utveckling eller personliga mål ("JAG vill bli bättre på skänkelvikningar").
Extern motivation innebär att personen drivs av yttre faktorer, till exempel att få belöningar eller att undvika skam.
Belöningar kan exempelvis vara komplimanger från omgivningen, ökad muskelmassa, viktminskning eller pengar och priser. Skam innebär till exempel att du vill undvika att skämmas för din egen kropp eller prestation. Kanske att du i tävlingssammanhang kämpar extra hårt eftersom du ser en förlust som något att skämmas över - i stället för något som utvecklar dig?
Olika synsätt på motivation
Det första synsättet i den forskning som finns är att motivation enbart handlar om en individs interna egenskaper. Det är alltså individens inre önskan och vilja att uppnå en specifik färdighet som är den största källan till driv ("JAG vill bli bättre på galoppfattningar").
I direkt kontrast till att motivationen kommer inifrån individen finns det ett synsätt som säger att motivation drivs av den externa situationen individen befinner sig i (Jag måste vinna över X). Exempelvis kan idrottaren känna sig motiverad i en träningssituation där tränaren är närvarande, men ha svårt att träna själv. Eller så kanske en ryttare bara kan prestera under tävling men inte på träning.
Det tredje och sista synsättet säger att motivation påverkas både av interna och externa faktorer. För att uppnå en optimal motivationsnivå är det då viktigt att förstå hur de interna och de externa faktorerna påverkar varandra.
Individualist eller lagspelare?
Forskning har visat att beroende på om idrottaren söker efter bekräftelse eller är rädd för att bli utfryst påverkas han eller hon mer eller mindre av olika situationer. I en studie av Sorrentino och Sheppard (1978) lät man totalt 77 manliga och kvinnliga simmare prestera både individuellt och som en del i ett lag.
Resultatet visade att om simmaren sökte efter bekräftelse presterade han eller hon bättre i lag än individuellt. Var simmaren rädd för att bli utfryst presterade individen i stället bättre när han eller hon simmande som individ.
Utifrån studien kan man dra slutsatsen att både individens personlighet och situationen individen befinner sig i påverkar motivationen. Det kan även vara ett av svaren på varför vissa individer söker sig till lagidrotter medan andra söker sig till individuella idrotter.
Motiverande faktorer går att mäta
För att kunna ta redan på vad en idrottare motiveras av har man tagit fram en enkät som mäter just detta. Sport Motivation Scales (SMS-28:s) syfte är att beskriva varför någon är aktiv inom idrotten och vad han eller hon motiveras mest av. Efter att idrottaren har fyllt i enkäten sammanställer testledaren resultatet och får på så sätt fram individens viktigaste motivationsfaktorer.
Nedan är exempel på frågor i enkäten, sanningshalten i svarsalternativen ska graderas mellan 1 och 5, där 1 betyder "Stämmer inte alls" och 5 betyder "Stämmer helt":
• Jag idrottar för nöjet som spänningen ger mig.
• Jag idrottar för nöjet att lära mig mer inom min idrott.
• Jag brukade tidigare ha bra anledningar för att
idrotta, men nu frågar jag mig själv om jag skall fortsätta.
• Jag idrottar för nöjet att upptäcka nya sätt att träna på.
• Jag vet inte längre, jag har en känsla av att jag inte är kapabel att nå längre inom min idrott.
• Jag idrottar för att det ger mig ett gott anseende bland människor jag känner.
• Jag idrottar för att det, enligt min mening, är ett av de bästa sätten att träffa människor på.
• Jag idrottar för att jag upplever en stor personlig tillfredsställelse när jag behärskar svåra tekniska moment.
• Jag idrottar för att det är helt nödvändigt att utöva en idrott om man vill hålla sig i form.
• Jag idrottar för den status det ger att vara aktiv inom min idrott.
Så förbättras motivationen
Det finns fem olika riktlinjer man kan arbeta efter för att förbättra motivationen hos sig själv eller hos andra. Dessa riktlinjer är främst framtagna för att hjälpa tränare - men självklart kan man även använda sig av dem som utövare.
1. Den första riktlinjen är, som tidigare nämnts, att motivation drivs av både interna och externa faktorer - för att kunna öka motivationen måste man se till båda dessa faktorer. Kanske drivs individen av starka interna faktorer (exempelvis önskan om att förbättra sin sits), men har hamnat i fel extern situation (rider för lite för tränare) för att på ett bra sätt kunna upprätthålla motivationen?
2. Den andra riktlinjen man bör ta hänsyn till är att motivationen är multifunktionell. Det vill säga att individer motiveras av flera olika saker och att konflikter ofta uppstår mellan de olika motiven.
Ett exempel på detta är när en individ vill åka till stallet efter jobbet, men även vill tillbringa den tiden med sin familj.
Som tränare är det viktigt att vara medveten om att individer dagligen tampas med konflikter mellan sina intressen. Det gäller att inte döma utan att uppmuntra till aktivitet, även om det vid vissa tillfällen inte sker så ofta som tränaren kanske hade önskat.
3. Den tredje riktlinjen är att genomföra miljöförändringar för att öka motivationen. Det kan man exempelvis göra genom att erbjuda både tränings- och tävlingssituationer. Inte alla idrottare tycker om att tävla, vissa är nöjda med att bara träna (såsom hobbyryttare som tränar flitigt men inte tävlar, trots påtryckningar från omgivningen), medan andra blir mer motiverade till att träna om de får testa sina färdigheter i en tävlingssituation (tävlingsryttare som tränar för att tävla).
4. Den fjärde riktlinjen är att idrottarens motivation påverkas av tränarens attityd, det är mycket viktigt att tränaren är medveten om det. Många gånger påverkas idrottaren indirekt av exempelvis sin tränares humör - det är därför viktigt att tränaren tänker på detta och agerar utifrån en positiv och optimistisk inställning.
5. Den femte och sista riktlinjen är att, vid behov, försöka förändra ett oönskat motiv till deltagande. En sådan situation kan exempelvis uppstå om idrottaren är aktiv i en idrott bara för att skada andra. Då måste tränaren gå in och använda sig av beteendeförändrande strategier för att ändra på det oönskade deltagandet. Detta beteende förekommer som tur är väldigt sällan. Och när det väl uppträder är det mest inom de fysiska idrotterna såsom rugby, ishockey och boxning.
Referens:
Weinberg, R. S., & Gould, D. (2007). Foundations of Sport and Exercise Psychology. 4:de upplagan. Human Kinetics: Champaigne, IL
Vår serie om motivation är skriven av Cajsa Ekström, som driver företaget CE Coaching. Hon har magisterexamen i idrottspsykologi, samt specialistkompetens inom individuell idrottspsykologisk rådgivning.
Idrottspsykologi handlar om människors beteende och tankar i idrottsliga sammanhang.
Läs mer på: www.ce-coaching.se
taggar
Hon byggde en höhäck av ett IKEA-bord
När Åsa Karlström behövde en höhäck till sin häst på en stram budget, omvandlade hon ett gammalt bord hon hade stående från IKEA.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!