Forskning
Publicerad: 2017-11-21Naturlig rörelse på stora ytor som föl är avgörande för hållbarheten. Och för den vuxna hästen är "roadwork" nyttigt.
Anpassning är nyckeln till hållbarhet: ”Ridhästar är ofta undertränade”
– Det finns inget facit för hållbarhet, inledde veterinären och SLU-professorn Lars Roepstorff ett föredrag under Hippocampusdagen. Lösningen är att skaffa sig mycket kunskap om hästens fysiologi och biologi.
Text: Anna Nordin
Foto: Adobe Stock (föl) och Privat (ridbild)
Olika vävnader och organ utvecklas och reagerar mycket olika på träning och belastning. Ju mer du kan om detta, desto bättre blir du på att anpassa träningen efter hästens förutsättningar. Och därmed ökar chansen för hållbarhet.
Hältor är mycket vanligt
När hästägare anlitar veterinär beror det i två fall av tre på hälta eller andra problem från rörelseapparaten. Vart fjärde besök handlar om respiratoriska åkommor (andningsorganen, reds anm.) medan endast vart tionde besök har andra orsaker än dessa. Till rörelseapparaten räknas stödjevävnaderna – skelett, brosk, senor och ligament – samt muskulaturen.
– När en häst rör sig i skritt är den vertikala (trycket neråt, reds anm.) belastningen densamma som hästens kroppsvikt, berättar Lars.
Redan i trav ökar dock belastningen med 50 procent och i galopp är den dubbla kroppsvikten. När hästen landar efter ett hinder är den så hög som tre till fyra gånger hästens kroppsvikt, till det kommer ryttarens vikt vid ridning.
Genom ”lagom” motion under uppväxten kan hästen bättre anpassas för att klara framtida belastningar utan att drabbas av skador.
Unghästträning kräver omdöme
Skelettet växer till cirka sex års ålder. Tillväxtzonerna sluts nedifrån och upp, så kotbenet sluts redan vid sex månader medan ryggkotpelaren sluts allra sist. Genom att hästen tränas under tillväxten kan skelettet anpassa sig efter belastningen. Dock är balansgången mellan träningseffekt och skada svårare för en häst som inte har växt klart, det kräver bra omdöme hos den som är ansvarig för träningen.
Senor (mellan muskel och skelettdel) och ligament (mellan två skelettdelar) kan bara byggas upp under hästens första halvår.
– Därför är det otroligt viktigt att de då får ”lagom” med motion. Det har visat sig att hagvistelse är mest optimalt för att uppnå detta, påpekar Lars.
Efter de första sex månaderna kan hästen inte bygga senor och ligament med samma struktur längre, utan bara laga med ärrvävnad som inte är lika hållbar. Så målet är att fölet ska få optimala förutsättningar att bygga senor och ligament. Och att hästen senare under livet inte utsätts för överansträngningar.
När man har studerat hur hästars hållbarhet påverkas av hur de rör sig under sin uppväxt – då har man kunnat se att naturlig rörelse, alltså att gå på bete tillsammans med sin mamma och med jämnåriga kamrater, är det som ger bäst förutsättningar för hållbarhet.
De föl som stod på box under det första halvåret hade tydligt sämre kvalitet på stödjevävnaderna. Skelettet kunde till viss del återhämta sig längre fram i livet, men senor och brosk förblev av sämre kvalitet.
Fölen som hölls på box, men släpptes ut för ”kontrollerad rörelse” där de föstes runt för att röra sig lika mycket som de som gick på bete, visade tecken på skador. Det verkar alltså svårt att ersätta den rörelse det innebär att röra sig fritt över större ytor på ett naturligt sätt.
Brosk går inte att laga
Brosket är i hög grad färdigt när hästen föds och har otroligt lång uppbyggnadstid, vilket gör att man vill undvika skador här.
– Artros är irreparabelt, det kan bara lagas med ärrvävnad. Stamcellsbehandling kan vara en möjlighet men det är inte så utforskat ännu, säger Lars.
Brosket finns i vardera benänden i lederna. Dess uppgift är att vara stötdämpande och att minska friktionen tillsammans med ledvätskan.
Vad är det som orsakar skador?
– Det kan vara upprepade felaktiga belastningar som vid artros, men det kan också vara akuta sned- eller överbelastningar. Många faktorer kan bidra till att dessa felaktiga belastningar uppstår såsom gångart, hastighet, exteriör, underlag, skoning, koordination och trötthet, förklarar Lars.
Vävnader anpassar sig
Träningen behöver vara genomtänkt för att minska riskerna, både när det gäller intensitet, mängd och typ. Dessutom krävs att vila läggs in på ett genomtänkt sätt. Både på kort sikt, i ett träningspass (till exempel intervaller) och på lång sikt, med vilodagar och viloperioder för återhämtning.
– Har du balans i träningen får du träningseffekt, det vill säga vävnaderna anpassar sig till arbetet och blir starkare. Tränar du för mycket eller fel får du skador, säger Lars.
Ju hårdare träning, desto närmare hästens teoretiska förmåga är du. Därmed är det också ökad risk för skador.
– Travhästar är ofta övertränade när det gäller högintensivt arbete, medan ridhästar är undertränade i detsamma.
Att anpassa hästen till nya förutsättningar är en nyckel för hållbarhet.
– Tänk på att olika vävnader behöver olika lång tid för att anpassa sig, poängterar Lars.
Se också till att träna på olika underlag för att minska skaderisken.
– Roadwork – alltså att träna på hårt underlag som asfalt – är viktigt för ridhästar, tipsar han som avslutning.
Under Hippocampusdagen delar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, med sig av de senaste forskningsrönen. I år var temat hur vi kan träna hästar för hållbarhet och prestation. Att träna hästen inför tävling är ett långsiktigt arbete och det är viktigt att försöka undvika att skador uppstår längs med vägen.
Redaktion Hippson
redaktion@hippson.seLiknande webbartiklar
- Forskningskollen: Socker och stamceller ger hopp för artroshästar
- Halm är ett bra kompletterande fodermedel – enligt ny svensk forskning
- Forskningskollen: Sadeln kan avslöja både hälta och ryttarfel
- Ny forskning kring PPID – men många frågetecken kvar
- Forskningskollen: Lättridning på fel sittben kan avslöja hältan
- Lågt engagemang hämmar ridhästforskningen
- Vill upptäcka ledinflammationer – redan innan hästen börjar halta
- Forskaren: ”Prestationsförmågan påverkas redan hos en lätt överviktig häst”
- Ny studie på gång om oskodda sporthästar: "Det här måste undersökas vidare"
- Unik rörelsediagnostik på häst snart möjlig vid SLU
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!