Två forskare och veterinärer från Danmark, Katrine Toft Nielsen och Sofie Troest Kjeldsen, har en ny publikation i pipeline när det gäller hästens huvudposition i dressyr. Deras resultat visar att den klassiska tävlingsformen, med nosen något framför lodplanet och nacken som högsta punkt, kanske inte är så bra som man har trott.

Många anser att hästen borde användas mer inom terapi och behandling. I slutet av maj disputerar Catharina Carlsson, hon har tittat på vilken roll hästar kan ha för behandlingsarbetet med tjejer som skadar sig själva.

Kan hästen ha asymmetrier i rörelsemönstret utan att uppfattas som halt av ägaren? Jo, det visar två nypublicerade examensarbeten från SLU. Objektiv rörelseanalys blir vanligare – men kan utrustningen bli för känslig? Var går gränsen mellan halt och ohalt?

Trots att kvinnor är i klar majoritet bland ryttare – och ridning kan vara en rätt ansträngande och stundtals skumpig historia – finns det nästan inga vetenskapliga studier som berör ämnet ryttare, bröst och bh:ns funktion.

Sedan rekommendationerna om att inte avmaska rutinmässigt infördes har andelen hästar som bär på en av de farligaste inälvsparasiterna, Strongylus vulgaris, mångdubblats. Från 5 till 26 procent på tio år!