Vardagsbestyr

Paradressyr - bakom kulisserna

19 juni, 10:32

Vardagsbestyr

Vardagsbestyr!
Dagarna går fort och Midsommarafton står inför dörren!
Vädret är verkligen upp och ner och fram och tillbaka! Det värmer i hjärtat att i alla fall en första skörd är inne för många bönder i landet. 
Jag jobbar vidare med våra mål, jag följer upp och dokumenterar i mina böcker om målplanering. 
De finns att köpa på Hippson, i shopen här på hemsidan. Sen har jag min mentala coach som är författare och har givit ut målböcker och annat. 


God prognos på fång!
I stallet står Spoí och väntar på att bli frisk.

Det går åt det bättre hållet och han svarar fint på behandlingen. 
Och framförallt så syns friskheten i ögonen! Men han får stå inne ett tag till. 
Telefonbesök med Distriktsveterinär idag, och hans prognos ser god ut.
Vi ska ge full dos smärtstillande ett par dagar till och fortsätter det i samma riktning så ska vi testa att succesivt minska dosen smärtis. 
Han har höbollar, hönät, vattenhink, mjukt spånunderlag, torrt fint hö och väldigt sparsamt med kraftfoder. Vi ser till att han får i sig alla mineraler han behöver och så såklart sin smärtis. 
Det gör ont i mammahjärtat och åka hemifrån när jag hör honom i stallet. Han är så fantastiskt tålmodig!

Hur går det på gården med allt?
Renovering och byggnationer fortsätter sakta men säkert. "Vi" gör det mesta själva med hjälp av familjen såklart.
Nya underlaget landade på ridbanan igår och det blir så himlans bra!
Nu har bottenlagret satt sig fint iallfall. Vi skulle ha lagt på detta för länge sedan egentligen men det har fått prioriterats av annat.
Efter att det grova makadamen var på så red vi för mycket på den, och framförallt på spåret. Så där kom bottenlagret upp. Så vi har fått lägga på mer och nu äntligen är toppningen på!!

Paradressyren då?
Jo men tack det går bra! 
Med nya sadeln så sitter jag stabilare i det blir inte så mycket rotation för mig vilket är bra för kroppen. 
Men det är väldigt svårt att göra en massa saker efter 16:00, jag arbetar på dagarna och sedan är kroppen rätt matt. Huvudet är med men kroppen säger annat.
Jag ska försöka att ha både Dux och Romeo med mig ner på OBS tävlingarna i Laholm. 
OBS tävlingarna är för att mönstra in i Svenska Paradressyrlandslaget igen. 


Foto: Privat 

Romeo tränar övergångar och öppnor 
Igår fick vi till fina öppnor. 
Jag skrittar längs fyrkantspåret, vid varje bokstav lägger jag en 5 meters volt.
Fortsätter med rakriktad häst till nästa bokstav, volt igen. Så där håller jag på i båda varven tills dess att jag känner att han är lika eftergiven i båda sidor.  
Variera voltstorlek, lägger in halter. Känner att jag verkligen rider in ända in i halten. 
Skritten varieras med. Mellanskritt-samlad skritt. Här tänker jag att jag samlar så mjukt och försiktigt att vi ska sakta steg för steg gå upp på farmors uppdukade kalasbord, med vit duk och finporslin.
Saaaaktaaa mjuuuuukt, jag känner i varje steg hur lugnt och still jag andas. Ibland sluter jag ögonen och låter solen värma ansiktet. 
Då känner jag hur hela Romeo arbetar och mjukt har vi smugit oss upp på det fint dukade bordet.

När vi har tragglat detta så följer jag fyrkanten och tänker ett steg in på volten och fortsätter rakt fram.
Ibland blundar jag även här, men det är svårt. Fast det är ju faktiskt hästen som går, jag visar vägen med min kropp och det viktiga är känslan sen.

Tränar med att leda Romeo och köra elrullstolen samtidigt, det började bra! Han gick som en stillsam skolpojke intill. Sen från ingenstans for han fram, inte av rädsla utan han såg nåt spännande. Han skulle kunna identifiera sig som en hund..
Han tog några rejäla skutt framåt och jag for som en vante ur stolen och gled en bit på mage innan han stannade, vände sig om och såg lagom konfunderad ut... varför ligger du där typ.

Foto: Privat. Marie Karlhberg och Möllegards Romeo, fotograf Lina Karlhberg 

Dux
Vi har det lite halv lugnt faktiskt, han går del av dagar på sommarbete. Sen är det fokus på att rida ut och sedan varvar vi med jobb. 
På ridbanan jobbar vi med att få fina byten.
Att räkna byten är inte heller det enklaste. 3 i vart 4:e låter ju plätt lätt! .... eller!?!
....123BYT... 123BYT...123BYT 
En del räknar 1234... 2234...3234, men det skulle jag faktiskt inte klara, är imponerande att hålla ordning på alla siffror OCH göra byten. 
Men det absolut viktiga är att det fungerar för ekipaget, sen om man rabblar en ramsa eller räknar siffror är egentligen oväsentligt. 
Dux är grymt högt utbildad och gör 15 i varje, men där är inte jag. Jag kämpar med att hålla balansen i galoppen med tanke på mina inre skador. 
Det är så himla svårt! 
Ibland vill jag bara ge upp, men då kommer kärleken till dem fram och jag kämpar vidare. 

Det är svårt att få till kontinuerliga träningar, det är faktiskt en svårighet med att ha funktionsnedsättning.
Sadelbytet är också en sak som får ta tid att lära känna och hitta dragläge, lite som att byta bil. 


Tips på övning!
Båda grabbarna skrittas mycket. Vi har väldigt fin mark på min gård och jag skulle kunna hoppa terräng (om jag nu hade funktioner i kroppen för de såklart)
Här är övning som är bra om hästen är tung på framdelen och man behöver hitta bakbenen.



Skritta på en stor volt och gör en bakdelsvändning
När du har hästen rak så kom fram i galopp Vänta inte för länge, utan gör så fort du har hästen rak. 
Galoppera ungefär ett halvt varv
Bryt av till skritt.(helst direkt från galopp till skritt men det gör inget om det blir lite trav!) Känn att hästen skrittar på utan att bli för het/seg!
Utan att låta hästen skritta iväg flera varv, så gör du nu en bakdelsvändning till vänster.
Fatta vänster galopp!

Denna övning gör jag på båda killarna, och jag tycker att den fungerar jättebra!
Bilden hittade jag på nätet när jag letade tips på ridövningar. Jag blev så glad att kunna visa upp övningen i bild. :-)

Ha en underbar dag! 
Kram på er
              

ANNONS: