Salon de Cheval

Det tog ett tag för mig att skriva, men nu ska ni få höra om mitt äventyr i Paris.
  
Altivo kom fram till Paris på fredagen vid lunchtid. Jag och mamma hade åkt så vi var framme redan på torsdagkväll och mötte upp med min härliga kusin Carro. Vi bodde på ett hotell 5 minuters promenad från arenan. Fredagkväll fick vi rida på banan 30 minuter. Altivo var absolut inte trött efter resan utan var väldigt laddad. Arenan var cirka 50*30 m så det var en ganska liten bana. Runt om var det staket med reklam och publiken satt precis vid staketet. På ena långsidan var det en restaurang! Fick ändå hyfsad känsla, men denna typ av arenor är inte Altivos favorit så jag visste att det skulle bli en utmaning att få honom avspänd.
  
Lördag började dressyren. I working equitation rider man en slags kür med egen musik. Rörelserna måste ske i ordningen som det står skrivet i protokollet men man får utföra de på valfritt ställe. Jag var nöjd med min musik och program så jag hoppades att vi skulle kunna göra en felfri ritt. Altivo tyckte att det var alldeles för spännande för att kunna hålla sig i skritt så det blev ett par gånger som han taktade. Han försökte även fatta galopp efter en skrittpiruett. Suck! Traven och galoppen gick bättre, men han var för taggad och vi hade strul i en galoppiruett som också drog ner rejält. Jag var inte nöjd när jag kom ut, men vi red ändå ihop 60 % trots alla missar. Jag är inte långsint så det var bara att ladda om till eftermiddagen då vi skulle rida teknik. Vi hade fått banskissen några dagar innan så jag hade hunnit träna en dag hemma. Vi skulle bla rida med lans och rygga i en 8:a runt tunnor och slalom med byten.
   
Jag hoppades att hästen skulle vara lite lugnare då han gått på morgonen. Han kändes superfin på framridningen, men han spände till igen inne på banan och de ställen där vi nästan behövde "rida in i publiken" hade jag en del problem. Jag var ändå lite nöjdare efter den rundan. Altivo blir supersvår när han spänner sig för han blir väldigt bred bak och sänker ryggen. Man tappar helt galoppen och i vissa lägen kan han tvärvända om man ger honom för mycket plats i tyglarna. Jag hade velat rida på ett annat sätt och ha en annan känsla. Men nu gjorde jag verkligen det jag kunde i det läget vi var i. 60 % igen och det är så frustrerande att inte få visa vad man kan för vi är ju såååå mycket bättre än detta. Men kändes fortfarande ganska bra att få 60 % med en så spänd häst, tänk vad vi skulle kunna få för procent en bra dag... Publiken var helt fantastisk. Det var fullsatta läktare och de applåderade nästan efter varje hinder under rittens gång. Häftig känsla även om jag inte tänkte på det just när jag red. Altivo har inga problem med applåder så det var nog bara positivt.
   
Söndag förmiddag var det äntligen dags för speeden! Banan var svår, många hinder riktade mot staketet och publiken. Men jag hade gett mig tusan på att rida fort och den planen höll jag. Altivo kändes mycket bättre inne på banan och var väldigt fin på nästan alla hinder. Det var på ett par ställen vi hade lite strul och tappade tid just vid de hindrena nära staketet. Vi kom 10:a i speeden och 11:a totalt av 14 ryttare. Inte alls vad jag hade tänkt mig, men samtidigt får jag komma ihåg att det är några av Europas bästa ryttare på plats att det var vår första internationella start.
  
Det var ett häftigt och välorganiserat event. Jag träffade massor med underbara människor som jag hoppas fortsätta ha kontakt med. Otroligt glad över alla fina människor som jag har runt om mig och hejar på <3
  
Merci, Bonjour, Voila!
   
Ni kan se lite fler bilder på min instagram: astridhedman