Manegen + Hästköp

I morse åkte mamma och jag till manegen tidigt. Eftersom jag jobbar idag och är bortbjuden ikväll så var mamma snäll och red Hedda i manegen samtidigt som jag red Marco. Jag lät Marco galoppera av sig i början och det fungerade idag igen, då han skötte sig jättefint efteråt.

Det stod lite småhinder framme som vi skuttade över. Jag ska hoppträna honom för Ewa på tisdag, men det var ett tag sedan vi hoppade så det var skönt att känna lite på honom idag också. Vi hoppade inte så många språng, men de han gjorde var bra och sista språnget på en oxer som vi höjde upp lite gjorde han kanonfint! :) Är riktigt taggad för träningen på tisdag och hoppas att han går lika bra då.



Favoritkillarna! :)

Nu tänkte jag skriva lite om hur det har gått när vi har köpt hästar. Vi har haft väldig tur med alla vår köp och allt har känts bra. För att vara ärlig så har vi faktiskt varit rätt "slarviga", fast å andra sidan har det alltid känts rätt med säljaren. Jag har jättebra kontakt med Heddas gamla ägare, och då var det ändå sju år sedan jag köpte henne. När vi har ridit i Falsterbo nu de två senaste åren har hon båda gångerna kommit dit och kollat och hejat på oss :) Med Marcos uppfödare har vi också jättebra kontakt (tack Facebook att du finns) och de är jättegoa och intresserade av hur det går för oss.

Jag har haft sex ponnyer som alla gått igenom besiktningen, men alla har besiktigats hemma hos säljaren. Dock var det bara en av dessa sex gånger som vi själva var med på besiktningen, alla andra gånger ringde säljaren efteråt och berättade att det hade gått bra. Min första stor häst, Hella, bytte vi mot Ramson (dem har vi också jättebra kontakt med fortfarande). Vi tog hem distriksveterinären och besiktigade Ramson hemma, och Hellas ägare gjorde det samma, vilket gick bra.

Hela Heddas historia ska ni få i ett annat inlägg, men henne hade jag redan bestämt mig för innan vi åkt och provat henne. Hon besiktigades när vi var utomlands och gick igenom. Det var första gången jag verkligen kände att "den här hästen, det är den rätta!!

Det hade alltså gått bra alla åtta gånger, men när jag skulle köpa häst sist höll det på att inte gå så bra. Detta var i januari/februari 2012 och innan jag hade köpt Marco. Jag hade haft bara Hedda i några år och nu beslutade vi oss för att köpa en unghäst till mig också. Jag hittade en trevlig femåring som var inriden men bara hoppad uppsutten några få gånger, så hon låg efter i sin utbildning. Jag och en kompis åkte ner själva och jag provred. Hon var rolig att rida och jag gillade henne. Åkte ner med mamma också och provred och vi bestämde oss för henne. Vi mötte upp säljaren på klinik när det var dags för besiktning. Bara någon dag innan hade hästen trampat sig på ett bakben i hagen, och hon gick därför inte igenom besiktningen då hon markerade på det benet. Veterinären ville att hon skulle ridas i alla tre gångarter (det var alltså inte så allvarligt) i cirka två veckor innan vi besiktigade henne igen. Säljaren var gravid och kunde därför inte rida henne, och hon hade ingen annan som kunde göra det heller. Säljaren var väldigt nojig och ville nog egentligen ha henne hemma, men veterinären sa att om hon bara vilade kanske hon skulle gå igenom nästa besiktning, för att sedan "gå sönder" igen när man sätter igång på riktigt.. Vi fick ta med henne hem och motionera henne fram till nästa besiktning.

Allt gick i alla fall jättebra med hästen och hon kändes fin att rida och markerade inte. Dock började säljaren kännas lite skum då hon skickade ett förköpsavtal som hon ville att vi skulle skriva på. Om vi skrev på detta förköpsavtal så skulle vi alltså bli tvungna att köpa henne hur det än gick på nästa besiktning. Detta sa vi att vi absolut inte tänkte skriva på. Även om hon verkade bra i benet nu så vet man aldrig hur det går på nästa besiktning. Så vi skrev alltså aldrig på detta förköpskontrakt, och när det närmade sig besiktningen, som vi skulle göra på klinik här uppe hos oss denna gång, så skickade säljaren upp ett köpeavtal. Detta innehöll samma som det vanliga standardavtalet, fast med tillägg att hästen skulle köpas i befintligt skick och att veterinärbesiktningen inte skulle garantera att hästen var felfri. Vad som var riktigt fult av denna säljare var att avtalet såg exakt likadant ut som ett standardavtal och att hon bara lagt till dessa två punkter, utan att ens nämna det för oss. Nu läste vi så klart igenom det innan och upptäckte det själva, men någon annan kanske trott att det bara var det vanliga standardavtalet och skrivit på utan att läsa igenom ordentligt..? Så även detta sa vi att vi inte ville skriva under, utan vi ville ha ett vanligt standardavtal. Nu var det ändå dags för besiktning och vi åkte dit, säljaren var inte med. Även denna gång markerade hästen lite grand, fast på ett annat ben. Veterinären trodde att hon vrickat till sig lite i hagen nu när det var hårt ute och började berätta för mig hur vi skulle rehabilitera henne.. Tredje gången gillt är inget för mig och jag ville inte köpa en häst som inte gått igenom två besiktningar. Säljaren kom upp och hämtade henne dagen efter..

Även om det var tråkigt att hästen inte gick igenom, eftersom jag gillade henne, så var det samtidigt skönt. Det kändes som att säljaren misstänkte att hon inte skulle gå igenom andra gången heller, då hon pushade på med det där förköpsavtalet och ville att denna femåring skulle köpas "i befintligt skick".. Vem vill förresten köpa en häst som man ska börja med att rehabilitera..?

Strax därpå hittade vi Marco, och då tackade jag gudarna att den förra hästen inte gick igenom. När jag kom in i deras stall och han stod där i boxen, då visste jag direkt att det var den hästen jag skulle köpa. Eftersom vi bodde så långt ifrån så var vi inte med på besiktningen och jag kommer ihåg att jag jobbade den dagen. Jag kunde inte sova på nätterna efter att jag provridit honom och den dagen han skulle besiktigas var jag nära att kräkas av nervositet flera gånger. Jag satt i personalrummet i princip hela tiden till klockan tre då jag fick beskedet... Han hade gått igenom!! (Alla andra ponnyer och hästar vi köpt har varit av privatpersoner, men Marco är köpt av näringsidkare, och han besiktigades också hemma).

Det är så det ska kännas när man vet att man hittat rätt! :)