Lite bruksprov samt en fundering över den negativa tonen på sociala medier

Detta år finns det en hel del intressanta hingstar som deltar på Bruksprovet. Vilka jag gillar håller jag som vanligt för mig själv. Det här med att öppet diskutera hingstarna är inte min karamell. Jag gillar att i lugn och ro, ev med ett glas ”sockerdricka”, sitta framför datorn och grotta in mig i filmer, blup och information som kan vara bra att ha.
  
Jonas och jag vet vad vi letar efter för hingstar som ska passa just våra avelsston och väljer ut dem genom att bolla våra tankar högt och lågt. Jag tror att det är otroligt viktigt att alltid lita på sin egna magkänsla. Ställer du frågan, i någon av de olika grupperna som finns på tex FB, får du säkert många bra förslag på många fina hingstar, med de som lämnar råd vet ju ingenting om ditt sto. Hur är hon att rida? Hur är hon att hantera? Vad är hennes för- och nackdelar? Listan kan göras så otroligt lång med diverse frågor som egentligen bara du kan svar på. 
  
Jag skulle vilja använda hur många fina hingstar som helst på våra ston, men inser samtidigt att många av dessa inte passar. Jag hade för ngt år sedan en konversation med en tjej som tyckte att vi verkligen skulle använda en hingst som godkändes på Brukprovet 2016. ”Alltså den är bara så himla fin, har du sett hur den rör sig och herregud vilka framben den har”. Jag kontrade med att jag inte tyckte att den var fin utan gick med en hög grad av spänning och en oärlig framåtbjudning. Utöver detta tyckte jag även att dennes exteriör inte var av fördel för någon av våra ston. Min magkänsla skrek bara nej och gör för övrigt så fortfarande.
  
Jag såg på tjejens min och kroppshållning att hon nog antagligen tyckte att mitt utlägg kring hingsten var helt uppåt väggarna fel. Det är just där i det ögonblicket som det är så viktigt att lita på sin egen magkänsla och åsikt, att ta in andras åsikter är en självklarhet för mig men att sålla väldigt hårt och ta till sig av det man själv tycker är vettigt är bara så viktigt!

Vår förstfödde som har en speciell plats i mitt och Jonas hjärta <3. Atom MJ aka Tyrbo är en hingst efter Ampere – Rambo. Född 2012. Ryttare är Victoria Logård.
  
En liten, eller ja för mig en stor fråga är tonen som överlag finns på sociala medier. Just nu i Bruksprovstider gäller det diskussioner kring hingstarna!
  
Detta med att öppet diskutera, oftast negativa saker kring de olika hingstarna och dess ryttare, ger mig noll och ingenting. Jag blir bara arg och jäkligt irriterad över den negativa klangen som råder i största allmänhet. Varför är det så kul att klanka ned på typ allt?
  
Jag tänker så här: Självklart är det viktigt att reflektera över hingstens negativa sidor, lika viktigt som det är att tänka på dennes positiva sidor om man ämnar att använda den till sitt sto. Men att öppet raljera över hur märkligt ryttaren visar sin hingst, att den faktiskt går med sänkt rygg under hela ridmomentet eller att ryttaren lika gärna kan börja om från början och lära sig rida på riktigt. VARFÖR hörrni VARFÖR?
  
För mig är det en självklarhet att värna om hästens bästa och att utvecklingen alltid går framåt till det bättre. Men att sänka ryttare, uppfödare, ägare samt hästarna med, för mig, hätska samt kränkande kommentarer är något jag tar starkt avstånd från.
 
Har du en fundering som stör dig eller något som du verkligen skulle vilja ha svar på kommer här mitt råd. Ring, inte mejla eller skicka sms, Ring upp vederbörande och ställ dina funderingar direkt till den som faktiskt sitter på svaren. Jag vågar nästan lova att du blir varmt mottagen om du har en plan för ditt samtal och på riktigt vill veta samt lära dig mer. Eller varför inte boka in ett besök på anläggningen där du säkert även skulle kunna få ta del av ett träningspass med just den hästen.
  
När Peder Fredricson hade chansen att vinna Jerringpriset gick hela Hästsverige ihop och röstade magiskt fram honom till vinnare. Var är den magiska känslan i vardagen, Hästsverige?
  
Over and out!

Jag försöker, så gott det går, att tänka på Monty Pythons "Always look on the bright side of life". Inte för att det är så lätt alltid, men med den inställningen når jag rätt långt måste jag säga.