Läsarfråga: Ska man oroa sig för att bli arbetslös som veterinär?

Hej! Fick följande fråga som kommentar i veckan. Publicerar svaret här i bloggen om fler vill läsa:

Hej hej!
Jag tänker satsa på att försöka komma in på veterinärprogrammet. Jag läser just nu ett annat program med det känns inte speciellt bra så vill byta. Dock har jag lite funderingar angående utbildningen till veterinär och själva yrket som du kanske kan svara på =)

Jag får ju höra hela tiden att arbetsmarknaden för nyutexaminerade veterinärer är dålig. Hög konkurrens om de få jobben som finns. Stämmer detta? Är det många som blir arbetslösa? Jag vill gärna arbeta som Hästveterinär på en större klinik men kan tänka mig att arbeta med smådjur också. Kan tänka mig lite vad som bara för att få jobb!

Sen undrar jag hur svårt är egentligen examensarbetet? För mig känns det väldigt svårt att skriva ett helt halvår. Det är ett ganska stort orosmoment för mig att skriva både c uppsats och examensarbete.

Hur fungerar det om man vill bli specialist? Hur lång är utbildningen om man vill bli hästspecialist och hur går den till?

Sen en sista fråga:Tänkte du ofta på att utbildningen var så pass lång som den är? Eller gick tiden fort?

Mvh Sandra Malmborg =)

Hej Sandra! Kul att du funderar på att bli veterinär, det är ett mycket roligt med tufft yrke! Ska försöka svara på dina frågor nedan:

1. Ang jobben: Jag hörde under hela min utbildning att det var svårt att få jobb och att arbetsmarknaden var dålig, dock anser inte jag att det stämmer även om statistiken pekar på det och konkurrensen har hårdnat. Alla i min klass som gick ut i januari 2014 och som velat ha jobb, har fått jobb. Alla har inte fått fast jobb direkt utan mest vikariat, men så är det ofta i början. Alla har heller inte fått sitt drömjobb direkt, men så är det sällan oavsett vilken bransch du väljer. Många har också fått flytta från sin hemort för att arbeta - men så är det också oavsett vilket jobb du tar. Så jag skulle inte vara orolig att bli arbetslös - däremot får man ställa i sig på att eventuellt flytta för att få ett jobb som man vill ha. Jag kommer ju t.ex. från Arboga men har fått jobb i Stockholm och har därför flyttat dit. Sen är det som med allt - är man en driftig person som ligger på så tror jag inte att det är svårt att få jobb. Jag vet att jag själv tillhör kategorin "överdriftig" och har aldrig varit arbetslös en enda sommar sen jag var 13 år gammal. Jag jobbade i glasskiosk, städade, jobbade på simskolan etc.....summa summarum --> Du kommer få jobb som veterinär men du får vara beredd på att kanske inte få ditt drömjobb från början eftersom konkurrensen ökat och vi har många som idag utbildar sig utomlands. Vi blir fler veterinärer men vi blir också fler som har djur och söker veterinärvård.

Jag gillar att vända på det: Fantastiskt att konkurrensen hårdnat vilket gör att kompetensen måste höjas! Det kommer bli tuffare att direkt få jobb men det ställer också högre krav på veterinärers kunskaper och fortbildning. Jag tror att detta i längden leder till ökad kompetens och bättre vård för djuren. Det negativa som jag ser det är att det kan och redan nu har börjat bli problem med löner - dvs att fler tar jobb för längre lön än vad de borde för att de gärna vill ha de där jobbet, men det är en helt annan diskussion. 

Att direkt få jobb som hästveterinär på klinik kan vara svårt, men inte omöjligt! Jag och ett fåtal till i min klass som ville det har fått det, men vi har alla engagerat oss mycket i hästar och jobbat extra under somrar och ledigheter som assistenter där vi skapat oss "extra" erfarenheter och kontakter med veterinärer och hästsjukhus. Så vill du göra det direkt - se till att engagera dig extra kring hästar och hästsjukvård och försök skapa kontakter så att du kan visa arbetsgivarna att du är duktig och kvalificerad för uppgiften! Många vill idag bli hästveterinärer så jag skulle säga att konkurrensen där nog är bland de tuffaste, i alla fall om man vill in på hästsjukhus direkt. Sen är det faktiskt mycket bra att först t.ex. jobba på distrikt så man lär sig att arbeta självständigt och lösa saker på egen hand. Många arbetsgivare ser det som en stor merit.

2. Ang kandidatuppsatsen och masteruppsatsen (vi skriver 2 uppsatser) så ska du inte oroa dig alls. Det var faktiskt den mest lugna tiden på hela utbildningen. 3 respektive 6 månader för att skriva är gott om tid! Du kommer att ha en handledare till hjälp och bli tränad i hur man skriver på ett vetenskapligt sätt så detta ska du verkligen INTE oroa dig över. Skulle du ha skrivsvårigheter så finns också extra resurser till hjälp. Du kommer inte bli lämnad ensam med en stor uppsats utan ha bra uppbackning. Sen är det självklart så att vissa handledare är mer hjälpsamma än andra, men det där löser sig. Ang examensarbetet ska du snarare se det som en fördel att faktiskt få grotta ner dig i ett mkt intressant ämne (som du själv får välja) att gå till botten med under en längre period. Ofta känner man annars under utbildningen att saker hastas igenom för att det är högt tempo på plugget.

3. Ang specialistutbildning: Efter veterinärutbildningen kan man välja att specialisera sig på olika djurslag. För att bli svensk hästspecialist krävs att du får arbete på ett hästsjukhus som innehar andra specialister och som är en godkänd utbildningsplats. Du arbetar som hästveterinär samtidigt som du under tre års tid måste ha gjort ett antal moment (vissa operationer, utredningar och saker enligt en lång lista). I slutet av treårsperioden då du har betat av listan på saker du ska ha gjort ska du publicera ett arbete. Sedan avläggs en skriftlig och muntlig examen.

Man kan också bli internationell specialist. Det krävs då att du först blir antagen till ett så kallat intership-program i sverige eller utomlands där du jobbar mycket med häst under minst ett år och till stor del assisterar hästveterinärer, alternativt har en hel del erfarenhet som hästveterinär och t.ex. är svensk specialist. Du måste sedan bli antagen till ett 3-årigt program, så kallat recidency som du kan gå på vissa större hästkliniker i Europa eller i USA. Därefter ska forskning publiceras och du ska avlägga internationell examen. Detta  kan göras antingen inom medicin eller kirurgi på häst.

Det tar alltså flera år att bli specialist efter den ordinarie utbildningen - räkna med ca 5 år! Dock jobbar man ju under tiden så det är inte direkt som att gå i skolan all over again.

4. Ang tiden på utbildningen: Nej jag tyckte tiden gick extremt fort! Jag hade kul nästan hela tiden och jag fattar inte hur 5,5 år kunde flyga iväg. När man lär sig om saker man själv tycker är kul är det inte direkt jobbigt att gå till skolan, snarare ett privilegie. Jag längtade aldrig ut från universitetet när jag gick där - tänkte bara "åhh jag kan för lite jag borde gå här längre":)

Hoppas du fick några tillfredsställande svar!

Hej hopps

Mvh Izabella

Avslutar med bild på mig i Kapstaden i Sydafrika. Nu är det snart 3 år sedan jag var där. Det var nog min livs bästa resa hitills. Ja måste bara tillbaka dit! Inte för att detta hade ngt med detta inlägg att göra men det var vara en liten bisats:) Hästveterinär i Sydafrika - skulle ni läsa den bloggen? Om några år kanske;)