Hippsonabstinens

Äääntligen hemma från jobbet! Inte för att jag inte gillar mitt jobb, det är jättekul och med massa goa arbetskamrater, men idag har jag haft Hippsonabstinens. Ända sedan jag började jobbet klockan ett har jag velat blogga. Eftersom det var så lugnt idag tänkte jag smyga iväg ett inlägg, men då fungerade det ju inte. Min broder förklarade att jag behövde ha Firefox på den datorn, så får fixa det imorgon. Och just det ja, jag har en bror. Kom på efter mitt presentationsinlägg (se nedan) att jag har egentligen glömt skriva massor för er nya läsare, men det kommer på vägen.

Kom förresten hem till nylagad middag efter jobbet. Kalvfärslimpa, sås, potatis, lingon och kokta morötter. Inte illa! Pappa och Henrik (brorsan alltså) som varit i farten.




Innan jobbet idag red jag både Marco och Hedda. Marco var sjövild och jag hann knappt svinga benet över sadeln innan han började studsa och ha sig. Jag vet inte vad det är med honom; om han är yster för att det är kallare ute eller för att han haft semester? I vilket fall som helst så hoppas jag att han coolar ner sig lite, annars åker jag väl i backen snart. Än så länge är det inte världens rodeo, men då och då överraskar han mig så jag hamnar på sniskan.. Hoppas han sköter sig på tävlingen på lördag i alla fall..



Hedda gjorde jag samma med som resten av veckan. Fem varv trav, fem varv skritt x 3. Hon känns bra än så länge, så imorgon ska jag öka på traven med tio varv till :) Veterinären sa att jag kunde öka på med cirka fem minuter var tredje dag, och nu har jag varit hemma en vecka utan att öka på någonting. Better safe than sorry svarar jag på det. Har hela vintern på oss att komma igång lugnt och fint. Går allt som det ska hoppas jag att vi kan vara ute och tävla direkt när säsongen börjar nästa år.

Från det ena till det andra har jag även lekt hemmafru idag. Efter att jag var klar i stallet gick jag nämligen in och svängde ihop en sockerkaka. Det ni! Dock varken till mig eller familjen (men jag lämnade kvar lite smet i bunken att gotta mig med), utan till min dressyrtränare. Världens bästa elev, det är jag det! Skämt å sido, vi har faktiskt en deal. Jag "köpte" en jättestor mur med massa olika delar och en stor grind av henne och hennes man, som de inte använde längre, och för det betalade jag 100 spänn och kakor resten av året. Känns helt okej!