Gästblogg: Både sto och föl fick buköppnas

Foto: Privat

OM DENNA GÄSTBLOGG
Harriet Nilsson bor på en liten gård i Skåne där hon har fyra hästar. Tre shirehästar och en shettis som väntar föl. De tre stora stona både rids, körs i brukskörning och ställs ut samt tas föl på ibland. Harriet har haft hästar sedan hon var liten och shire sedan 2003. I Gästbloggen berättar hon om när hennes veckogamla shireföl Rexius Merida blev dåligt – och om dramatiken som följde på det.

"Hej där, jag måste bara berätta om min helg!
  
Fredag morgon börjar med att mitt lilla shireföl Rexius Merida, då åtta dagar gammal, har feber och veterinären kommer hit. Hon får dropp, antibiotika och det tas ett blodprov. Tre timmar senare ringer veterinären och rekommenderar att jag åker in till djursjukhuset, då lilla tjejen har en infektion i kroppen. Sagt och gjort, en och en halv timme senare i 26-gradig värme står vi på djursjukhuset med sto och föl.
  
Jag åker hem igen i väntan på veterinärens utlåtande, som hon kommer med vid fyratiden. Kraftig inflammation i naveln och hon måste opereras ganska omgående. Efter att ha sovit dåligt ringer veterinären klockan sju på morgonen och säger att allt har gått bra och att tjejen är pigg och glad. Allt är frid och fröjd!
  
Men vid middagstid ringer veterinären igen. Hon börjar med att Merida mår toppen – men Rexius Dixie, som stoet heter, mår inte bra. Hon har gaser i magen, de tror att hon har fått tarmvred och troligtvis behöver de operera henne också. Då är min första tanke att detta händer inte, det är inte sant, jag åkte ju in med en frisk och en sjuk häst. Inte två sjuka och definitivt inte två som behöver buköppnas!
  
Men jo, framåt kvällen hade det inte blivit någon förbättring trots försök, så även Dixie hamnade på operationsbordet. Vid 21-tiden ringde dock veterinären och sa att allt hade gått bra! Man kan inte riktigt föreställa sig detta, förstår fortfarande inte att det är sant. Men nu, måndag kväll, mår hästarna bra. Vi väntar bara på de sista provsvaren och på att de ska få komma hem – mina små hjärtan!
  
/Harriet Nilsson"