En udda fyrklöver – ridresan till den gröna ön Irland

Hej! Jag vill gärna dela med mig av min upplevelse och kanske uppmuntra andra till att åka iväg på ridresa.

Stallet och hästarna har gett mig, som så många andra, livslånga vänskaper och mina bästa vänner har jag fått genom hästarna. Vid en flygresa till Stockholm blev jag nyfiken på en tjej med en hästbok i handen. Det var Sara, och hon skulle köpa sin första egna häst.
Vi var båda i 20-årsåldern och hamnade av en slump i samma stall, samtalen blev långa och många. Vi har talat om livet, killar och karriär, om förebilder som t ex. Antonia A:xson Jonsson, en stor inspiration. Det har hjälpt oss att tänkta på att med hårt arbete, drive och passion för hästar kan man komma långt. Jag drömmer fortfarande att få komma upp till Lövsta och ta en ridtur med Antonia och få lite karriärråd!

Nu har både jag och Sara passerat 30, vi bor i varsin huvudstad, Sara i Stockholm och jag i Köpenhamn.  Samtalen är desamma nu som då, men med en ny vinkel. I karriären har vi kommit en bit och arbetar som avdelningschef respektive ekonomichef.
När det gäller killar är Sara gift och jag och min fästman planerar bröllop. Av naturliga skäl träffas vi inte så ofta, och framför allt inte med något som har med hästar att göra. För att hålla fast i att få gemensamma ridminnen och få ny inspiration åker vi ibland på ridresa tillsammans.
Tidigare har vi bl.a. ridit dressyr i Portugal. Denna gång går resan till den gröna ön Irland, och vad passar inte bättre när man är ute i fantastisk natur än att prova på fälttävlan?

Vi ska till ett ställ som heter Anna Harvey Farm, det ligger i Tullamore cirka 1,5 timme från Dublins flygplats. Vi valde Anna Harvey Farm för att det såg fint ut på bilderna, korta körsträckor och möjligheten till turistande efter ridningen.
Nytt för i år är också att våra respektive ville följa med. Klas som är Saras man har aldrig ridit förr och ville nog bara prova att sitta på en häst, för övrigt vill han vara fotograf och ge sig ut på långa löpturer när vi rider.
Min blivande man Jens brukar ta en tur med mig i skogen och kan skritta, trava och galoppera. Han har dessutom ridit två terminer på ridskola och blev frälst när han fick prova att skutta med en snäll fjording.
Jens vill gärna hoppa igen, vilket han så klart hoppas på att få göra på Irland. Ingen av oss har egen häst just nu, Sara rider på ridskola, jag har möjligheten att fyra dagar i veckan rida en fantastiskt fin femårig dansk varmblodsvalack i dressyr. Målet är att kunna rida medelsvår i framtiden.

I eftermiddag går resan till Tullamore och jag hoppas att ni vill följa vår resa till Irland och få möjligheten att uppleva terränghoppning ur en rätt klassisk hobbydressyrryttares perspektiv.

Vi hörs snart!

Hälsningar
Anna Persson