En jobbig runda

Idag var det Heddas tur att tävla, åkte och hoppade en 130cm. Det var en jobbig runda!! Banan såg bra ut när jag gick den, dock väldigt djupt i sanden på kortsidorna, men Hedda påverkas aldrig av underlaget.. fram till idag, haha! På framhoppningen kändes hon fin och hoppade bra, men inne på banan försvann energin och vi galopperade och galopperade, men kom liksom inte fram. 

Redan på första hindret när vi vände upp kände jag hur det kändes segt. Red på ner till tvåan och i svängen till trean. Brukar aldrig få attackera så. På linjen mellan hinder tre och fyra såg jag att vi låg helt fel och började ta tillbaka eftersom jag inte kände den där vanliga framåtenergin. En normal häst hade väl stannat, men Hedda hoppade stillastående och rev istället. På hinder fem hoppade hon bra och i svängen upp till kombinationen fick jag rida på, och hon hoppade den fint. På linjen ner till sjuan kändes det likadant som till fyran, och jag började ratta och hon kom för nära och rev med bak. Sista hindret hoppade hon fint, så vi fick i alla fall avsluta med ett bra språng. 

Detta var en mycket ovanlig känsla, då Hedda alltid är supertaggad och har massor med fart under hovarna. Dock var jag inte den enda som hade upplevt samma känsla, att man galopperade på som bara den men ändå inte kom någonstans. Nu glömmer jag den här rundan och fokuserar framåt :)