En hovslagares vädjan om god och säker arbetsmiljö

Om Gästbloggen
"Driven av kärleken till hästar och hantverk" lyder hovslagare Julia Nilssons slogan. Att hästar ska ha det så bra som möjligt är något som driver henne – och hon menar att alla tillsammans måste skapa trygga, välmående individer samt främja att utvecklingen inom hästnäringen går åt rätt håll. Julia kan däremot se en utveckling som negativt påverkar hovslagare.

– Tyvärr har både jag och kollegor råkat illa ut. Vi har skadat oss och fått pussla ihop både kropp och liv på nytt flera gånger om, just på grund av hästar som av olika anledningar inte är trygga och säkra för oss att arbeta med. Oftast har vi inte heller fått rätt information förrän skadan redan uppstått. "Min häst är lättskodd" är aldrig något vi kan lita på, tyvärr, säger hon.

Som hovslagare blir det däremot ett dilemma med att få in hästar i kalendern som ger en inkomst för att få livet att gå runt, menar Julia. Hon förklarar att ofta handlar arbetet som hovslagare om att vända ut och in på sig själv, att anpassa och intressera sig för kunden – och ibland åkta till jobbet med en klump i magen. Som hovslagare underlättar det stort om hästen står still under besöker samt är trygg med såväl hovslagaren som sin omgivning.

– Vad det beror på att så många hästar i dag är svåra att arbeta med kanske kan vara en debatt för framtiden, även om jag har mina egna tankar och teorier. Min förhoppning med denna information är att skapa en bättre arbetsmiljö för oss hovslagare, säger Julia som likt många andra hovslagare fortsätter åka ut till kunder för att genomföra ett välanpassat arbete.

Nyligen uppmärksammade Julia ämnet kring en god och säker arbetsmiljö för hovslagare genom ett Facebook-inlägg. Hippson har fått tillåtelse att dela det här i Gästbloggen, se nedan.

På förekommen anledning behöver jag tyvärr skriva detta.

Du anlitar en snickare som ska bygga något längst in i ett rum, snickaren brakar igenom golvet på väg över rummet och efter fallet säger du: Förresten, du kan inte gå på golvet för det är murket… Detta är något som informeras om före och det första steget kan tyckas vara att renovera det murkna golvet, eller hur?

"Det murkna golvet" är en svårhanterad/farlig häst. Ta itu med problematiken i hanteringen av hästen. Du som hästägare har ett stort ansvar att trygga vår arbetsmiljö genom att hantera och förbereda hästen för att stå säkert för hovslagaren. Vi gör dagligen redan stora anpassningar för att göra hästar lugna, trygga, bekväma med oss och det arbete vi utför. Vi anpassar vår arbetstid, arbetar i för oss väldigt oergonomiska arbetsställningar för att underlätta för hästen och vi är över lag väldigt dåliga på att ta betalt för det merjobb det innebär. Det medför samtidigt ett stort slitage på våra kroppar.

Det finns anledningar till att en häst är svår att verka/sko, bland annat:
– Smärta/stelhet
– Stress Dålig erfarenhet/trauma
– Ej tränad
– Rastlöshet

Överdriv hellre än att försköna hur hästen är, då kan jag få bli positivt överraskad och viktigast av allt – JAG HAR EN CHANS ATT TACKA NEJ – om jag anser att det innebär för stora risker för mig.

Lär känna och ta hand om din häst, träna, vetchecka, behandla.

Jag är inte den enda hovslagaren som bara har en enda kropp för resten av mitt liv. En kropp som jag vill göra annat med och som jag vill hålla smärtfri och hel så länge det bara går.

Det är absolut ett riskfyllt jobb att arbeta med levande och stora djur. Det vet vi alla hovslagare om, men frekvensen av skador eller situationer där man precis undvikit en skada ska inte behöva vara så hög som den är.

Jag är inte den enda hovslagaren som har ett barn som väntar på mig efter en arbetsdag och som behöver mig. Jag har även nära och kära som bryr sig om min hälsa.

Vi älskar vårt jobb och att arbeta med era hästar, men vänligen – värna om vår arbetsmiljö och hjälp oss att minimera riskerna.

Med vänlig hälsning
Julia Nilsson
JN Hovslageri & Smide

Om skribenten
Julia Nilsson är en 33-årig hovslagare bosatt i Söderköping och verksam främst i Östergötland. Hästar ha funnits med sedan barnsben – och i dag är det såväl hennes arbete som fritid. Hon är utbildad hovslagare via BYS Hovslagarskola med en tilläggsutbildning för att kunna ansöka om att bli en av Jordbruksverket godkänd hovslagare. I framtiden planerar hon att ta gesällbrev och har även en dröm om ett framtida mästerbrev. När hon inte jobbar spenderar hon tid med familjen, bestående av dottern Lily och sambon André, eller islandshästen Laxi från Hvidagården som hon äger sedan tio år tillbaka. Vandring och klättring är två andra fritidsintressen hon gärna utövar.

Hippson har fått tillåtelse att publicera inlägget i sin helhet då Peter tycker att det är ett viktigt ämne som måste belysas. Läs inlägget nedan. 

"Hovvård är ett ämne som även hoppryttare börjat intressera sig för de senaste åren, vilket är väldigt glädjande! 

Samtidigt har vi också haft en kraftigt ökad produktutveckling inom hovvård och hovslageri, då främst i form av en uppsjö nya beslag i alternativa material istället för järn vilket också är väldigt roligt och välkommet!

Ju fler verktyg man som hovslagare har i sin verktygslåda desto lättare blir det att utföra, en för individen, perfekt anpassad lösning.

Inom kategorin limskor har utvecklingen varit enorm och det har jag absolut inget emot. Vad jag däremot reagerar på är användandet av dessa lim och härdningsplaster. I min värld är det ett utmärkt komplement men absolut inte en ersättning för det mer traditionella hovslageriet!

Vidare ser jag ett ökat mönster i att hästägare själva klabbar med att limma på skor. All hovvård börjar med det absolut viktigaste, en för individen korrekt utförd verkning och ställer mig därför lite frågande till huruvida en hästägare är kapabel till det? Att spika på skor med söm brukar vara det man som lekman tycker är obehagligt och drar sig för. Men att däremot limma på skor verkar upplevas som ofarligt i jämförelse….

Jag bifogar bilder på några vanliga produkter som används vid limning av hästskor och deras SDS (Safety Data Sheet)! Snälla läs!!

Det innehåller inte några vitaminer och mineraler precis… När man använder den typen av produkter skall man använda skyddsutrustning om man inte vill bli dålig! Jag måste erkänna att jag många gånger slarvat med just skyddsutrustning, inte minst vid plastning av föl, har också mått ganska dålig vid ett par tillfällen, jag är med andra ord ingen bra förebild!

Vissa av produkterna är i stort sett luktfria och därmed lite luriga medans andra luktar så starkt att man nästan omedelbart får huvudvärk och blir illamående! Anledningen till att jag skriver detta inlägg är att jag precis lyssnat på en podcast där två ryttare avhandlade ämnen såsom barfota och limskor. Det var direkt plågsamt att lyssna på och resulterade i en sprängande huvudvärk, dock inte orsakad av ångor från härdningsplaster eller lim… Jag kände att deras målgrupp nog inte är en 56-årig sur och tvär hovslagare utan att de nog i första hand vänder sig till något yngre lyssnare. Det som skrämmer mig är den enorma genomslagskraften som två personer med tusentals lyssnare/följare har när de diskuterar ett ämne som de verkligen inte kan ett dugg om!

Det finns också stora grupper med många följare här på Facebook där denna typ av produkter diskuteras, marknadsförs och säljs till vanliga hästägare. Jag som hovslagare förstår syftet och fördelarna med ett beslag i ett rörligt, flexibelt material som tillåter hoven att flexa och samtidigt ger understöd och support.

Vad jag däremot inte riktigt förstår är varför man tycker att sömmen har en mer låsande effekt och är mer skadligt och negativt än att limma…. Det finns liknande skor på marknaden som man spikar på istället för att limma och ja när man spikar är det oundvikligt att göra hål i hovväggen men hur skadligt är det i jämförelse?

Jag kunde inte låta bli att testa hur bra en sådan sko sitter, sömmad med två E3-slim söm på vardera sida. På bilderna har det gått 4 veckor sedan hon skoddes. Det är min egen häst och hon rids och hoppas på varierande underlag och skrittas dagligen ut på grusväg före och efter ett ridpass!

Hittills fungerar det bra och jag har som sagt svårt att förstå varför två söm i hovens främre halva skulle låsa mer än lim som i stort sett appliceras från trakt till trakt? 

Det kan vara på plats med lite eftertanke inte minst såhär i tider av hållbarhetstänk och för hälsans skull."

Till inlägget på facebook 

Foto: Adobe Stock och Privat

 
”Fukta gärna hovarna innan jag kommer”
  
Nu när det är så här fruktansvärt torrt torkar hästhovarna ut, de blir betonghårda och spricker. De går sönder och skorna kommer att sitta löst – klinga och klanga och ramla loss. Går hästarna i riktiga gräshagar brukar det dock inte bli problem.

Är hovarna betonghårda när jag kommer och ska sko så är det nästintill omöjligt för mig att göra ett bra jobb och det sliter otroligt mycket på mina fingrar, handleder, armbågar och axlar.
 Så innan jag kommer, se gärna till att fukta hovarna om de är torra.
  
Låt till exempel hästen stå med hovarna i hinkar med vatten eller linda fuktiga trasor eller liknande runt hovarna en halvtimme innan jag kommer, så kan jag utföra mitt jobb på bästa sätt. 
Ni kan även förebygga torra hovar genom att smörja hovväggarna med vanlig matolja, rapsolja med mera (en studie gjord på Ultuna visar att det funkar bäst). Det ska vara fleromättat fett utan tillsatser.
  
Låt bli alla konstiga hovpreparat som säljs i hästbutiker, de innehåller en massa skumma saker och är mycket dyrare. Är kronranden väldigt torr kan ni smörja den med någon fet salva typ Helosan, Idomin eller Vaselin.

Se även till att det är fuktigt runt vattenhålen/karen/kopparna i hagarna. Ha heller inte för torrt i boxen. 
Låt däremot inte hästen stå i vatten dagligen och spola inte hovarna för ofta, för då riskerar ni att laka ur hästens naturliga skydd och hoven och kronranden blir ännu torrare. Är hovarna elastiska och fina så blir både hovis och häst glada!

/Peppe

Foto: Adobe Stock