Att rida med funktionshinder: En resa mot frihet och glädje

Att sitta till häst ger en känsla av frihet som är svår att beskriva med ord. Det är ett ögonblick där världen står stilla och allt du känner är kontakten mellan dig och din häst. För personer med funktionshinder kan denna upplevelse vara särskilt kraftfull. Att rida med funktionshinder är inte bara möjligt – det kan vara livsförändrande.

En tillgänglig värld på hästryggen
Ridning är en av få sporter där människor med olika fysiska eller kognitiva
förutsättningar kan delta tillsammans på lika villkor.
Med rätt anpassningar kan personer med funktionsnedsättningar inte bara rida, utan också tävla på hög nivå – något som paradressyren visar tydligt.

Marie Karlberg & Möllegards Romeo, Seger i LA 3 ca 68%

Ridningens fysiska och mentala fördelar
Ridning är mer än en fysisk aktivitet – den engagerar både kropp och själ. För
personer med funktionshinder kan ridning ha en rad hälsofördelar:
•Balansträning: Hästens rörelser hjälper ryttaren att förbättra sin balans, något
som kan vara särskilt värdefullt för de med rörelsehinder.
•Stärker muskler: Ridning engagerar kärnmuskulaturen och hjälper till att
stärka både ben och bål.
•Mentalt välbefinnande: Att arbeta med en häst ger en känsla av ansvar,
gemenskap, tillhörighet, självkänsla och fokus. Det kan också lindra stress och
ge en stor känsla av glädje.

Den starka bandet mellan häst och ryttare
Kanske det mest unika med ridning är den starka relation som kan byggas mellan ryttare och häst. Hästar är otroligt känsliga djur och kan ofta anpassa sig efter sin ryttares behov. De kan känna av spänningar i ryttarens kropp och reagera på små rörelser. Det skapar en djupare kontakt och förståelse mellan människa och djur, som ger både trygghet och samhörighet.

Paradressyr – att tävla på lika villkor
För de som vill ta ridningen till nästa nivå finns paradressyr, en tävlingsgren inom ridsporten som är anpassad för ryttare med funktionshinder.
Här delas ryttarna in i olika grader beroende på deras funktionsförmåga, så att alla kan tävla på sina egna villkor. Det är en sport som ska främja jämlikhet och där prestationer handlar om samarbete med hästen och teknisk skicklighet – precis som i traditionell dressyr.

Marie Karlberg & Dalgaards Dux, Seger i Msv B:1ca 68%

Att övervinna hinder, tillsammans med hästen
Ridning kan vara en ovärderlig möjlighet för personer att känna sig stark och fri!
Det visar att med rätt stöd och anpassningar kan alla utöva denna underbara sport, oavsett vilka utmaningar livet ställt dem inför. Hästen bryr sig inte om du sitter i rullstol, har nedsatt syn eller någon annan form av funktionsnedsättning – för hästen är du en ryttare, en partner, och en vän. Så om du någon gång tvekat, eller undrat om det är möjligt att rida trots ett
funktionshinder – tveka inte! Ta steget upp på hästryggen, känn vinden i håret och låt hästen visa dig att inget är omöjligt!

Ridningen är verkligen en sport för alla, oavsett förutsättningar kan hästen
vara din bästa träningspartner – din bästa vän

Önskar Er alla läsare en underbar helg & följ mig gärna på Instagram:
marie_karlhberg

Kram!

Jag och Dux har vart iväg till min tränare Pia Fälth, och en viktig del för mig är så banalt enkelt att det egentligen är larvigt, att andas!
Detta är extra viktigt då jag gärna håller andan när jag tränar eller utför någonting fysiskt, Så nu har jag verkligen lärt mig något nytt, nämligen hur man andas, eller i alla fall är jag nu lite bättre! 
Den utvecklingen jag och mina hästar har gjort är enorm! 
Jag får en klump i halsen när jag ser filmer, det är vi där…
Jag rider nu med ett annat självförtroende, slappnar av, och tar all kunskap vi insuper med till Romeo. Tillsammans tar vi med oss ALLT på vår fortsatta satsning, vi utvecklas, tar lärdom, backar lite tillbaka, ser framåt. 
Alltså … Vilken resa vi är på, hela teamet kring oss - tillsammans! 
Dux och jag fortsätter att träna, det är inte så mycket 3*, nationell Grand Prix grad 4 nu. 
Romeo ska debutera Grand Prix grad 4! Sen ska vi hoppa in i Div 2 och rida en La:3. 
Han behöver ut och tävla! Han har extremt med rävar bakom sina öron… Lite ryskt rollette att rida in på banan med honom. 
Vi har 7 starter och 7 första platser ända upp till nationell start så det är superroligt!
Romeo har segrar i LB och LA. 
Jag önskar att jag skulle klara av att debutera Msv B5 med Dux men mina funktionsnedsättningar säger stopp o belägg!

Küren är påbörjad och det är så spännande! 
Programmet är på gång, jag har hemläxa på vissa delar, och dessa ska ridas upp på nästa träning.  Vi är så himla taggade och jag ser så mycket fram emot våren -25! 

Jag har även min mentala coach Daniel Redén som betyder massor för mig, han finns nära tillhands och hjälper mig att lokalisera mina tankar och fallgropar. 
Han får mig att se öppningar och att hålla mitt målfokuserade fokus.

I mitt team finns även samarbetspartners, sponsorer, hovslagare, massörer, arbetsterapeut, fysiolog, familj och såklart min bästa vän Tobbe!
Att ha ett synkat team är A och O. 
Alla ni behövs så mycket och ni är guld värda!!!

Tack alla ni som följer mig på instagram, Marie_karlhberg

Kram på er!

Att vara sin egen största konkurrent i en tävling innebär att jag är min egen drivkraft och även mitt eget hinder. 
Det är en resa av självförbättring och självutmaning, fylld med höga toppar och djupa dalar. Genom att tävla mot dig själv, kan du nå nya nivåer av prestation och personlig utveckling, men det kräver också en medvetenhet om att balans och självmedkänsla som är nyckeln till långsiktig framgång och välmående.

Här kommer lite tips från mig utifrån vad jag tar lärdom av från min coach. 

En Evig Strävan Efter Perfektion

När du är din egen största konkurrent är varje prestation, oavsett hur framstående, aldrig riktigt tillräcklig. Du sätter ribban högre för varje framgång, och framgången blir inte en källa till tillfredsställelse utan en ny standard att överträffa. Det är som att ständigt försöka slå sitt eget rekord, där den största belöningen inte är att vinna över andra, utan att övervinna sig själv. 
Känner du igen dig?
Detta är en av anledningarna att en sk. Procentklass för mig är större prestationskrav än ”en vanlig ”klass. 
Vi fortsätter….

Intern Dialog och Självkritik

Din inre dialog blir intensiv. 
Du granskar varje rörelse, varje beslut, varje resultat med en kritisk lins. 
I stället för att fira dina prestationer, analyserar du vad som kunde ha gjorts bättre. Denna självkritik kan vara en stark drivkraft för förbättring, men den kan också bli en börda som skapar en känsla av otillräcklighet.

Motivation och Press

Motivationen kommer ofta från ett djupt inre behov av att bevisa något för dig själv. 
Du drivs av en inre eld som vill visa att du kan mer…
…. att du är kapabel till att nå nya höjder. 
Men med denna motivation följer också en konstant press. 
Varje gång du når ett mål, finns det en ny press att sätta ett nytt och ännu högre mål.

Belöning och Frustration

När du överträffar dina egna förväntningar känns det fantastiskt. 
Det är en känsla av triumf som är svår att beskriva. 
Men ett misslyckand med att nå dina egna höga krav, kan frustrationen vara överväldigande. 
Det är som att vara i en ständig kamp mellan eufori och besvikelse.

Genom rätt stöd så vänder jag det till min styrka

Den största fördelen med att vara min egen största konkurrent är den enorma potentialen för min personliga utveckling. 
Genom att ständigt utmana mig själv lär jag mer om dina egna styrkor och svagheter. 
Jag växer som individ, både i skicklighet och i mental styrka.

Den stora utmaningen ligger i att hitta balansen. 
Att vara sin egen största konkurrent kan vara oerhört kraftfullt, men det kräver också en dos av självmedkänsla. 
Det är viktigt att fira framgångar, även när de inte är perfekta, och att förstå att framsteg ibland handlar om små steg, inte bara stora språng.

Min kamp är mina förutsättningar
Jag har ett halvt bäcken, amputerat inre, skadade nerver ned i benen och i princip ingen bäckenbotten. Vardagens bestyr är en ständig kamp med och min kropps belastning har utvecklat annat som skadar till följd av allt. 

Min klassningsprofil är inom grad 4 vilket är program som är enormt påfrestande för mig, men mina skador är svårbedömda.
Så är det inom klassificeringen. Allt är inte så enkelt för vissa. 
Jag har gråtit, jag har svurit, jag har vart på botten, jag har gett upp. 
Men kärleken till mina hästar och drivkraften att vända allt skit har gett mig bränsle. Jag får kämpa hårdare, kämpa mer, när jag känner att det är stopp så får jag kämpa lite till. Jag tillåter mig att känna, jag tillåter mig att be om hjälp. 

Jag har mina mål – och de kommer jag att nå!

Snoppsten
Till vardags kallad ”snoppsten”,  bildas av att det ansamlas smegma vid sidan av urinrörets mynning.
Att det samlas smegma är helt naturligt men kan för vissa pojkhästar orsaka problem.
Snoppstenen kan bli väldigt hård eftersom att smegma, saltblandningen blir likt en sten i kontinens.

Alla är olika 
Vissa hästar som bildar stora snoppstenar kan bli besvärade, vissa inte.
På Jumjum så märkte jag att de droppade lite urin som ett litet läckage. och han kissade sakta, och strålen går åt alla möjliga håll.
Min ena tävlingshäst ställer sig i kissposition och sen börjar han om igen, drar in snoppen och trampar om igen. Han ser ut att kissa lite och ofta. I samband med ett avslappnat spa bad så brukar han själv hissa ut den och låta mig tvätta av skapet, då kan jag även försiktigt kolla detta. 
Båda grabbarna uppskattar att få bort stenar. Medans den andre tävlingshästen fullkomligt avskyr att få den rensad. Där överlåter jag det till veterinären när han ändå är sederad vid exempelvis tandläkarbesök.

OBS förväxla inte med att detta är en diagnos med annan ev. sjukdom. Jag är ingen veterinär utan detta är min erfarenhet av att göra rent snorrarna på snoppsten.
När de är rengjorda från stenarna så ser de faktiskt lättade ut.

Denna snoppsten är ca 3 cm lång och 1,7 cm bred och 1 cm "tjock".
Den plockades ut ur shettisen Jumjums snopp, första gången jag förstod att det var snoppsten faktiskt kunde har.

Foto: Privat

Att torka rent själva snoppen räcker inte för att hitta sten, utan man behöver liksom hitta urinöppningen och mjukt "fälla tillbaka" snoppen. 
Då kan man se dom ligga där likt en geggig massa, eller en sten stor som liten. 

Att jag vågade kolla detta själv är för att jag har blivit visad av veterinär upprepade tillfällen under åren. Kolla inte sånt här om du är osäker. 
Alltid mjuka händer, hästarna är ju så känsliga och det är ju inte alltid smärtfritt.

Respektera att han säger ifrån och rådfråga veterinär istället.

Kram på er!

Vardagsbestyr!
Dagarna går fort och Midsommarafton står inför dörren!
Vädret är verkligen upp och ner och fram och tillbaka! Det värmer i hjärtat att i alla fall en första skörd är inne för många bönder i landet. 
Jag jobbar vidare med våra mål, jag följer upp och dokumenterar i mina böcker om målplanering. 
De finns att köpa på Hippson, i shopen här på hemsidan. Sen har jag min mentala coach som är författare och har givit ut målböcker och annat. 


God prognos på fång!
I stallet står Spoí och väntar på att bli frisk.

Det går åt det bättre hållet och han svarar fint på behandlingen. 
Och framförallt så syns friskheten i ögonen! Men han får stå inne ett tag till. 
Telefonbesök med Distriktsveterinär idag, och hans prognos ser god ut.
Vi ska ge full dos smärtstillande ett par dagar till och fortsätter det i samma riktning så ska vi testa att succesivt minska dosen smärtis. 
Han har höbollar, hönät, vattenhink, mjukt spånunderlag, torrt fint hö och väldigt sparsamt med kraftfoder. Vi ser till att han får i sig alla mineraler han behöver och så såklart sin smärtis. 
Det gör ont i mammahjärtat och åka hemifrån när jag hör honom i stallet. Han är så fantastiskt tålmodig!

Hur går det på gården med allt?
Renovering och byggnationer fortsätter sakta men säkert. "Vi" gör det mesta själva med hjälp av familjen såklart.
Nya underlaget landade på ridbanan igår och det blir så himlans bra!
Nu har bottenlagret satt sig fint iallfall. Vi skulle ha lagt på detta för länge sedan egentligen men det har fått prioriterats av annat.
Efter att det grova makadamen var på så red vi för mycket på den, och framförallt på spåret. Så där kom bottenlagret upp. Så vi har fått lägga på mer och nu äntligen är toppningen på!!

Paradressyren då?
Jo men tack det går bra! 
Med nya sadeln så sitter jag stabilare i det blir inte så mycket rotation för mig vilket är bra för kroppen. 
Men det är väldigt svårt att göra en massa saker efter 16:00, jag arbetar på dagarna och sedan är kroppen rätt matt. Huvudet är med men kroppen säger annat.
Jag ska försöka att ha både Dux och Romeo med mig ner på OBS tävlingarna i Laholm. 
OBS tävlingarna är för att mönstra in i Svenska Paradressyrlandslaget igen. 

Foto: Privat 

Romeo tränar övergångar och öppnor 
Igår fick vi till fina öppnor. 
Jag skrittar längs fyrkantspåret, vid varje bokstav lägger jag en 5 meters volt.
Fortsätter med rakriktad häst till nästa bokstav, volt igen. Så där håller jag på i båda varven tills dess att jag känner att han är lika eftergiven i båda sidor.  
Variera voltstorlek, lägger in halter. Känner att jag verkligen rider in ända in i halten. 
Skritten varieras med. Mellanskritt-samlad skritt. Här tänker jag att jag samlar så mjukt och försiktigt att vi ska sakta steg för steg gå upp på farmors uppdukade kalasbord, med vit duk och finporslin.
Saaaaktaaa mjuuuuukt, jag känner i varje steg hur lugnt och still jag andas. Ibland sluter jag ögonen och låter solen värma ansiktet. 
Då känner jag hur hela Romeo arbetar och mjukt har vi smugit oss upp på det fint dukade bordet.

När vi har tragglat detta så följer jag fyrkanten och tänker ett steg in på volten och fortsätter rakt fram.
Ibland blundar jag även här, men det är svårt. Fast det är ju faktiskt hästen som går, jag visar vägen med min kropp och det viktiga är känslan sen.

Tränar med att leda Romeo och köra elrullstolen samtidigt, det började bra! Han gick som en stillsam skolpojke intill. Sen från ingenstans for han fram, inte av rädsla utan han såg nåt spännande. Han skulle kunna identifiera sig som en hund..
Han tog några rejäla skutt framåt och jag for som en vante ur stolen och gled en bit på mage innan han stannade, vände sig om och såg lagom konfunderad ut... varför ligger du där typ.

Foto: Privat. Marie Karlhberg och Möllegards Romeo, fotograf Lina Karlhberg 

Dux
Vi har det lite halv lugnt faktiskt, han går del av dagar på sommarbete. Sen är det fokus på att rida ut och sedan varvar vi med jobb. 
På ridbanan jobbar vi med att få fina byten.
Att räkna byten är inte heller det enklaste. 3 i vart 4:e låter ju plätt lätt! .... eller!?!
....123BYT... 123BYT...123BYT 
En del räknar 1234... 2234...3234, men det skulle jag faktiskt inte klara, är imponerande att hålla ordning på alla siffror OCH göra byten. 
Men det absolut viktiga är att det fungerar för ekipaget, sen om man rabblar en ramsa eller räknar siffror är egentligen oväsentligt. 
Dux är grymt högt utbildad och gör 15 i varje, men där är inte jag. Jag kämpar med att hålla balansen i galoppen med tanke på mina inre skador. 
Det är så himla svårt! 
Ibland vill jag bara ge upp, men då kommer kärleken till dem fram och jag kämpar vidare. 

Det är svårt att få till kontinuerliga träningar, det är faktiskt en svårighet med att ha funktionsnedsättning.
Sadelbytet är också en sak som får ta tid att lära känna och hitta dragläge, lite som att byta bil. 


Tips på övning!
Båda grabbarna skrittas mycket. Vi har väldigt fin mark på min gård och jag skulle kunna hoppa terräng (om jag nu hade funktioner i kroppen för de såklart)
Här är övning som är bra om hästen är tung på framdelen och man behöver hitta bakbenen.

Skritta på en stor volt och gör en bakdelsvändning
När du har hästen rak så kom fram i galopp Vänta inte för länge, utan gör så fort du har hästen rak. 
Galoppera ungefär ett halvt varv
Bryt av till skritt.(helst direkt från galopp till skritt men det gör inget om det blir lite trav!) Känn att hästen skrittar på utan att bli för het/seg!
Utan att låta hästen skritta iväg flera varv, så gör du nu en bakdelsvändning till vänster.
Fatta vänster galopp!

Denna övning gör jag på båda killarna, och jag tycker att den fungerar jättebra!
Bilden hittade jag på nätet när jag letade tips på ridövningar. Jag blev så glad att kunna visa upp övningen i bild. :-)

Ha en underbar dag! 
Kram på er