Vinterfunderingar

Det är torsdagkväll och jag sitter här i soffan med en god middag i magen och årets första träning för Kerstin bakom mig. Behöver jag säga att jag är rätt så nöjd med livet? Sakta men säkert börjar jag få ordning på rutinerna och vardagen på gården, trots vintern och alla dess utmaningar. Den senaste veckan har vi haft plusgrader igen, så nu är det lera och slask som gäller istället för is och snö. Men idag var faktiskt solen framme på eftermiddagen och gav hopp om våren. Jag håller tummarna för att det är en föraning om vad vi kan förvänta oss av den här våren 2016.

Jag har fortsatt fundera rätt mycket över vintern och vilka utmaningar som jag kommer stöta på i mitt nya stall. Jag måste erkänna att det trots att det kan vara frustrerande att det tar så lång tid att bygga, så är det en väldigt stor fördel att ha fått se gården under alla årstiderna - eftersom varje årstid har sina egna utmaningar att överkomma.

Bland annat så har jag upptäckt att när det snöar och blåser samtidigt, så snöar det in uppe vid taknocken i hela "ladan" som ska bli mitt nya stall. Jag fick tipset av en person om perforerad plåt som man kan sätta för i till- och frånluftsöppningarna. Och lustigt nog så var jag bara några dagar senare i ett ridhus där man har använt just perforerad plåt, istället för den klassiska konvergerade plasten. Och det såg ut att fungera riktigt bra! Man ser ut igenom den nästan som om det vore ett fönster. Den släpper in luft, men tar bort vinden och hindrar det från att snöa/regna in. Jag blev också tipsad om vindnät, men vissa menar att det snabbt sätts igen av damm och fågelskit m.m. Plåten känns som ett mycket intressant alternativ.

Jag har ju skrivit tidigare att jag kommer att ha någon typ av värme eller cirkulationssystem för att hindra att vattnet fryser. Men jag har funderat en hel del på hur jag ska lösa det med spolspiltan så att man kan använda den hela året runt även när det är minusgrader. Eftersom det är så högt i tak kommer temperaturen garanterat att gå ned till nollan när det blir tillräckligt kallt utomhus. Kanske kan man ha värmeslingor i golvet som kan slås av och på när man använder spolspiltan så att det inte blir skridskobana där inne? Jag tror också att jag kommer behöva ha luckor så att jag kan stänga till- och frånluftinsläppen vid behov (nu menar jag t.ex. när hästarna är ute, eller om en box står tom). Dessutom så är mina till- och frånluftsöppningar betydligt mycket större än vad lagen kräver så det är inte orimligt att tänka att man kommer att behöva stänga till delar av dem när det är som allra kallast, även när hästarna är inne. Annars är jag som ni vet ett stort fan av frisk luft och öppna stallar eftersom jag har en dammallergiker i stallet...

Sist men inte minst kan jag rapportera att våra ansträngningar att vintersäkra det gamla stallet har fungerat alldeles utmärkt. Så vi slapp frusna rör och vattenläckor den här gången. Till helgen ska vi ta tag i ridbanestaketet på allvar. Vi har redan nu fått upp ett par reglar på plats. Så förhoppningsvis har vi ett staket på plats på måndag morgon! Galet eller hur? Vi har hållt på så länge och gjort en väldans massa jobb men som inte direkt syns, och nu ska vi istället få göra lite jobb - men som syns väldigt mycket. Och tro mig - det är mycket roligare! Så just nu ser jag verkligen fram emot att få dra på mig jobbarbyxorna igen! Återkommer med rapport och bilder i början av nästa vecka!

Slut på vintern för den här gången. Visst har den sina nackdelar, men vansinnigt vackert är det!