Utflykt

Idag har vi varit ute på ett litet äventyr med Elmo och Urtigão. Cirka 10 minuter härifrån har en we-ryttare sin anläggning och självklart en we-bana. Vi tog med Elmo för att träna att rida på bortaplan och han överraskade mig. Det var ungefär som att rida hemma, han var såklart aningens spänd i början, men efter några minuter slappnade han av. Det enda problemet med Elmo är att han är väldigt "gapig" när han inte rids. Jag får väl vara glad över att han är cool att rida, men man blir gode trött när han sätter igång och vill ha ALLAS uppmärksamhet. 4-åringar...

Urtigão fortsätter att imponera, han är med på alla konstigheter jag utsatt honom för de senaste 2 veckorna. Det var toppen att få testa honom på "riktiga" hinder på ett helt nytt ställe. I början hade jag problem att få honom fokuserad på mig, men när han slappnade av mer gick han som vanligt. Jag vet att det finns mycket som skulle kunna vara bättre, han måste bli lydigare för skänklarna, starkare, jobba mer med bytena osv. Tid är tyvärr något jag inte har gott om så vi får göra det bästa av det vi har. Eftersom jag inte har en susning om hur han kommer att bete sig på en feira är det omöjligt att säga hur det kommer gå. Det kanske går jättebra eller så kanske vi inte ens klarar av första hindret i manövertestet. Vi får se helt enkelt. Vi upptäckte ett problem idag och det var grinden. Hemma har jag bara tränat med ett rep och det är inga problem. En riktig grind var mycket farligt och han fick värsta brytet första gången jag testade. Efter några övertalningsförsök gick det bra. Jag blev dock lite orolig eftersom det är svårt att träna på här hemma och vi hinner inte åka dit igen innan tävlingen. Efter lunch tog Manuel och Carlos tag i saken och byggde en riktig grind åt mig! Den blev superbra, kan knappt vänta tills imorgon och se vad Urtigão tycker. Nu kan jag iallafall träna här hemma, det är toppen med snälla och händiga arbetskamrater :)

Om ni inte redan har röstat på årets pryl här på hippson tycker jag att ni ska lägga er röst på Höbjörn. Det är min tränare och gamla chef Maria Eriksson och hennes man Björn (därav Höbjörn) som har tagit fram denna stallhjälpreda. Även om jag är partisk så tycker jag verkligen att Höbjörn förtjänar ett pris. Det är en grymt bra uppfinning som underlättar ett, enligt mig dödstråkigt jobb (väga hö), till en ganska rolig syssla. Det går mycket fortare och dessutom är den ergonomisk då man slipper stå med böjd rygg och böka med höpåsar. Kolla in filmen om Höbjörn här

Här är lite bilder på Elmo och Urtigão från gårdagen :)

Natti!

Astrid