Träningar, återbesök och tävling

Hej! På en vecka har det hunnits med tre träningar, ett återbesök och en tävling. Förra veckan var det Ratzia som först fick gå en dressyrlektion för Kajsa och en hopplektion för Amanda. Båda två gick väldigt bra :) Då hade man hoppats att det skulle visa sig på tävlingen, men icke. Hoppade en 130cm, med tre ner! Inte det roligaste resultatet. Hon blev stark och framtung för mig. Känner att jag inte orkar hålla ihop henne och få upp huvudet, men får kämpa lite till, annars är det nog dags att hon får en annan ryttare på ryggen faktiskt. Har ju gått väldigt bra innan och vi har flera felfria rundor och placeringar i 130 och gjort bra rundor i 135 och debuten i 140 var toppen, men sedan augusti tycker jag bara det gått dåligt. Får försöka vända det med 2018.

Hoppträning förra veckan



I torsdags var det återbesök med Marco hos veterinären. Fast den här gången hos en annan veterinär, som vi inte varit hos tidigare. Tänkte det kunde vara bra med en second opinion.
Jag tyckte han såg mycket bättre ut på volten på det mjuka underlaget jämfört med tidigare, men på det hårda haltade han mycket igen. Han röntgades på båda framhovarna, halsen samt sadelläget. Ultraljudades i vänster karled och på vänster sida halsen. Behandlades sedan i båda hovlederna fram (tidigare bara i vänster) och även i halsen. Veterinären ringde även vår bästa hovslagare och bad honom sko Marco på ett annat sätt för att avlasta det här området, vilket han var här och gjorde igår. Måste bara säga att vår hovslagare, Per Nilsson, är en riktig klippa. Så himla duktig OCH trevlig. Jätteglad att han skor våra hästar!

Återbesök för Marco om tre veckor, och är han inte bättre då så får vi nog göra en magnetröntgen på honom som vi får bekosta själva eftersom Agria inte vill ta det. Vi får se vad som händer, men kan ni inte alla bara be en liten bön för att han kommer vara bra vid nästa återbesök? Är så tråkigt när han är skadad :( Han är ju min bästa häst och faktiskt den som är roligast att rida. Kommer ihåg när jag hade varit och provridit honom som fyraåring, då skrev jag att jag äntligen hade hittat min drömhäst. Vi passar ihop och jag saknar att inte kunna rida honom ordentligt :(



<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3


Någon som hjälper till att lyfta humöret lite är min lille BillieBus. Han har, peppar peppar, skött sig jättebra efter att jag kom hem från semestern. Vi har hoppat lite studs och småhinder hemma i paddocken och igår tog jag honom till Kajsa. Det var andra gången, och det var enorm skillnad! Första gången var han ganska spänd, vinglig och kroppsdelar överallt och ingenstans ungefär. Igår var han super! Det måste betyda att vi gjort hemläxan ganska bra :)



Nöjda alla tre! :)