Ställ och böj

Ställ och böj,  alltid ett hett ämne i ridsporten. Emellanåt handlar det mer om bryt och bänd och det verkar finnas olika uppfattning om vad som är vad.

En kort sammanfattning som klargör begreppen finns i Ridhandboken 1:

"Det finns ingen böjning utan ställning, medan ställning utan böjning är fullt möjlig."

Där står också beskrivet att innerhanden ställer och styr, ytterhanden ger efter så mycket att ställning och böjning inåt kräver samt att hästen ska vara formad i länfgdaxeln så mycket som spåret kräver . Ett bakben bakom varje tygel, bra att tänka på för då är det lättare att låta bli att förböja

Egentligen helt logiskt.

Det har cirkulerat en bild på alla sociala medier ett tag och helt plötsligt fick den hederliga gamla hörnpasseringen sin välförtjänta uppmärksamhet.

En korrekt riden hörnpassering i lätt klass motsvarar böjningen på en 10-metersvolt och i medelsvår ca 8 meter.

Hörnpasseringar och volter ska kunna ridas med bibehållen takt och balans så det gäller att ha hästen ställd och böjd i färdriktningen.

Hästen ska dessutom spåra, dvs samma sidas fram och bakben på samma spår.

Här ställs krav på ryttaren att ha kontroll på hästens steglängd och eftergift. Ju snävare sväng desto kortare steg.

I dressyrprogrammen finns det upp t o m Msv B ett betyg under "Allmänt intryck" där korrekheten i just ridandet an hörnpasseringen bedöms. Den anses så viktig att det är koefficient 2 på det betyget, dubbelt upp alltså.

Alltså är hörnpasseringarna lika viktiga som ökningar men hur många är det som tränar hörnpasseringar på en framridning?

Att hästen ska vara ställd och böjd i färdriktningen är inte en självklarhet för alla. Det finns de som menar att hästen skulle klara vändningen bättre om den går utåtböjd, särskilt om det gäller ett högt tempo. Det håller jag inte med om.

Jag har en bekant som var och tittade på SM i körning som avhölls i Göteborg förra helgen. Hon har fångat ett ekipage i full fart ur en sväng, rättställda och i fin balans.

                         Foto: Margareta Dahlgren

Skicklga ryttare kan hålla isär och nyansera ställning och böjning. De mindre rutinerade får öva...

Det finns en del skrivet i ämnet genom åren:

"Ett riktigt böjande av halsen fordrar stor känsel, moget omdöme och mångårig rutin hos ryttaren. Arbete med böjning av hästhalsen bör för den skull av mindre rutinerade ryttare undvikas"