Stall MJ:s fölfilosofi, del 1 (av obestämt antal)

Jag tänker rätt ofta på hur olika vi tänker när det gäller fölhantering. Ja även när de är äldre förstås – men just den första tiden när de ska äta, växa och bli starka. Detta ämne kan engagera mig på många plan och ibland till och med väcka en björn som sover väldigt djupt och skönt. Alla gör vi olika och det finns väl egentligen inga rätt och fel, men på något sätt tycker jag ändå att många glömmer bort att låta sina föl just få vara föl.

Atom MJ aka Tyrbo som föl.
  
För oss är det tre saker som är otroligt viktiga och som Jonas och jag lägger stor vikt på redan under de första dagarna hos fölet.
1. De ska lära sig att inte vilja fly
2. De ska bli trygga med oss som människor
3. De ska ledas i grimma från dag 1

Sitter dessa grunder i ett tidigt stadie skapar det, för oss, sällan några problem att hantera dem. Självklart är de alla olika individer vilket gör att vi också haft några föl som krävt lite mer jobb än andra, men i stort har vi sällan problem med ovanstående tre punkter.

Jonas med sin ögonsten Eclipse MJ aka Knubbsälen, Köttbullen eller LillTyrbo. :-)
  
Jag blir lika förvånad varje gång jag ser föl med täcken på, föl som ställs i spolspiltan med mamman för att träna att spola benen, schabrak/filtar som läggs på redan dag 3, föl som står på släp med mamman dag 4, föl som står uppbundna på gången dag 5, ja listan kan göras lång och jag motsätter mig å det kraftigaste kring detta beteende från oss människor.
  
Nu tänker säkert många av er att ”Men det är ju jättebra att fölet lär sig det redan tidigt så blir det inga problem sen när den ska ridas in” eller ”Jag vill faktiskt kunna hantera mitt föl om det blir skadat och en veterinär behöver titta på det”. Jag köper inte era argument, sorry! Vi vill att våra föl skall förbli nyfikna genom unghäståren och inte avtrubbade vilket jag anser att föl blir om de hanteras för mycket när de är just FÖL.
  
Ett föl som har täcke på sig ska ha det av en anledning som t.ex. sjukdom vid födsel mm, jag ni förstår vart jag vill komma...inte om det duggar lite en vårdag. Självklart ska föl inte stå ute i ösregn och bli kalla, men lite sunt förnuft från oss människor över lag hade inte suttit fel i många lägen.
  
Jonas och jag lägger ned otroligt mycket tid de fyra första veckorna i fölets liv. Vi leder dem ut och in från hagen och umgås med dem så mycket vi bara kan. That's it, varken mer eller mindre! Efter dessa veckor är fölen vana vid oss, följer oss och det är inga problem att leda dem. När detta är gjort får de bara vara och leka med kompisarna på sommarbetet eller förbetet hemma.

Jonas och Cristal MJ aka Crickan.
  
Vi lyfter alla ben på fölen varje dag som en rutinsak
Vi klappar dem på hela kroppen varje dag som en rutinsak
Vi myser med dem varje dag som en rutinsak

När de verkas hålls de i grimma och står ensamma på gången intill mammans box. Självklart brukar det kunna bli lite stök i början, men sedan när de vet vad det handlar om står de stilla till dess att de är färdigverkade.
Varför? Se punkt 1.

Fortsättning följer…

Jonas med Enigma MJ aka Egget eller Skägget och LillTyrbo.