Sitsen är A och O

God morgon!
Jag har inte varit så aktiv, eftersom jag mest har spenderat tid med Sanna när jag inte har jobbat. Tänkte skriva lite om hur det går med min ridning. Ni som följer min blogg vet att det har gått tungt en period. Jag kände ingenting, hade ingen kommunikation med hästen och ofta kändes det som att det var hästen som var ute och sprang med mig. Georgia har sett hur frustrerad jag är och ville ta om några saker från grunden. Därför har jag enbart jobbat med min position och kommer att göra det tills jag har koll igen. Det är inga nyheter som jag behöver jobba med, några saker har jag alltid haft och några fel är invanda efter att ha ridit mycket själv på heta hästar. Detta har lett till att jag inte rider så mycket på känsla, jag har använt mina händer för mycket och balanserat upp mig i tyglarna. Det är den största korrigeringen jag jobbar med för tillfället. Sen har jag även fått ändra min skänkel, jobba med att "öppna" benen och nästan lyfta upp hälen istället för att övertrampa ned. Mina armbågar måste komma in till kroppen, Georgia liknar mig vid en rugbyspelare när jag ska använda händerna. Jag har även fått jobba med att lägga ned händerna och bredda dem en aning. De rättningarna jag gör nu måste vara extrema för att vänja bort de gamla ovanorna. När jag har ordning på händerna kan jag plocka upp dem lite igen, men tills vidare ska de ligga stilla vid manken. Det är hårt jobb med att ändra i sin sits, man har svårt att slappna av och hjärnan är helt snurrig av att hålla ordning på alla kroppsdelar. Nu känns det mycket bättre och igår när jag red Sado (som är en riktig lögndetektor!) kunde jag kontrollera honom med min sits och han hamnade aldrig i handen. Lycka kan vara att trava runt i lättridning på fyrkantsspåret i ett kontrollerat tempo med en lätt kontakt.

Jag känner mig fortfarande lite som en nybörjare eftersom jag har ändrat på så många saker och det tar ett tag att ställa om sig. Men nu kan det bara gå bättre!

Ha en fin dag

Astrid