Sista utetävlingen och debut

Hej! I lördags var det dags för sista utetävlingen för i år. Åkte till Ätrabygden med Bill och Ratzia. Bill hoppade först 120cm. Han var riktigt på tårna och ganska spänd faktiskt. Var ett tag sedan, han har varit så himla lugn och trevlig på tävling hela sommaren. Han hoppade lite stort och kantigt, rev sista hindret i grunden där jag inte fick tillbaka honom i tid. Hade pratat med Lennart att eventuellt debutera 130cm. Tänkte att det kunde vara käckt att göra på sista utomhustävlingen. Sa att jag bestämmer mig efter 120cm. Eftersom han var lite spänd och yster så tänkte jag först att nää, idag är ingen bra dag för debut, men sedan ändrade jag mig och tänkte att han kanske är lugnare till nästa klass? Och skulle han inte vara det får vi väl utgå, inte mer med det.

På framhoppningen till 130cm var mamma tvungen att stå utanför med Ratzia då det var få starter mellan hästarna, så han var inte mer avslappnad om man säger så, haha. De gnäggade mest efter varandra båda två. Ja ja, tänkte att vi får ta ett hinder i taget. Inne på banan var han ändå mer avspänd! Hoppade fint på hinder 1, 2 och 3A o B. På hinder fyra red jag iväg honom lite, så då tog han frambommen på den oxern. Hoppade sedan fint på femman och kom bra på sexan, men tog frambommen på den oxern fast med bak då han kickade ner den. Hoppade fint på sjuan, rev sedan inhoppet i nästa kombination som också var en oxer. Hoppade fint på sista som var ett räcke. Så tre nedslag, men ändå väldigt nöjd med debuten! :) Kändes som han hoppade med gott mod och inte tyckte det var allt för jobbigt. Väldigt fin på räckena. Behöver nog bara få ihop honom lite mer och spänna bågen på oxrarna och inte låta honom rinna iväg några steg innan. Får analysera med Lennart imorgon på träningen :) Men nöjd!! Vem sjutton hade trott att Bill och jag skulle hoppa 130cm? Inte jag i alla fall!

Fick snabbt byta häst och hoppa upp på Ratzia. Där var det lugn och sansat som vanligt. Behöver aldrig oroa sig för att hon ska vara spänd eller nervös. Mamma gick bort med Bill till transporten och hon kunde inte bry sig mindre. Hoppade fint på framhoppningen och inne på banan var hon felfri i grunden och i omhoppningen rev vi näst sista. Inte mycket att säga om det, en liten tåfjutt bara, men hon kändes toppen :)

I början på förra veckan var även Vivi från Svensk Hästrehab hemma och gav Marco och Bill djupvågsbehandling och massage. Så skönt för dem! Hon sa att Marco kändes toppen och Bill var lite spänd på ena sidan, men det släppte.





Annars har det som vanligt varierats med skogsturer och markarbete. På marken har jag tragglat galoppombyten som bara den. Hade en uppvärmningsövning för Amanda på hoppträningen för två veckor sedan. Då skulle vi rida på fyrkantsspåret och på långsidan byta till förvänd galopp, galoppera några meter, byta tillbaka till rätt galopp, sedan byta till förvänd galopp igen efter några meter och innan hörnet byta till rätt galopp. Inte det lättaste att byta på rakt spår, men efter att ha jobbat med detta varje gång vi ridit i paddocken nu så blir det bättre och bättre för varje gång :)

Marco trampade av sig en sko i torsdags kväll och vi hade hovslagartid idag, men ville inte att han skulle gå utan över helgen, så bäste Per kom på fredagen och slog på den så jag kunde rida som vanligt i helgen. I morse red jag ut på både Marco och Bill innan Per kom för att sko och mamma red ut på Ratzia på kvällen.

Imorgon blir det hoppträning med Bill för Lennart och på onsdag med Marco för Amanda. Ratzia kommer få hoppa lite studs och annan gympa till helgen :)