Piaff och vägen dit

Vill börja detta inlägg med att säga att jag absolut inte är expert på att lära hästar piaff eller att detta är det enda sättet. Alla hästar är olika och kan behöva olika metoder. Men tänkte att jag skulle skriva lite om piaffen och hur jag brukar träna.
  
Först och främst så ska piaffen komma av att hästen är tillräckligt stark och väl förberedd för att utföra rörelsen. Inte för att den har lärt sig att rycka upp fötterna från marken. Det är visserligen också ett sätt, men det blir mer cirkus än dressyr.
Första steget mot en korrekt piaff är så enkelt som en övergång från trav till skritt eller skritt till trav. En korrekt utförd övergång från trav till skritt ska ske via ryttarens sits med en bibehållen lätt kontakt. Kan man göra den övergången utan att behöva använda sig av en förhållande tygel har man kommit en bit.
Givetvis får man korrigera med tygeln och ta en förhållning om hästen inte svarar för sitsen. Hästen ska hålla sin balans och mjukt bjuda ner till skritten. Vissa hästar har en tendens att "skena iväg" i skritten och andra "dör". Man kan ha samma "flödestänk" från skritt in i trav. Hästen ska bjuda, inte häva sig iväg in i traven, men samtidigt komma igång aktivt bakifrån.
När man har en bra balans och bjudning i övergångarna kan man börja jobba med stegförändringar i traven. Att man enkelt kan korta upp och länga steget. Det behöver inte vara så stor skillnad i början, det kommer när hästen blir starkare och får lättare för att visa mer skillnad.
  
Till slut, efter år av träning, ska man förhoppningsvis kunna samla traven ner till piaff på stället. Man kan givetvis också träna detta från skritt. Att sätta igång hästen in i en väldigt samlad trav som så småningom ska bli på stället.
Det är när man börjar närma sig att kunna trampa hästen på stället som det kan vara bra att ha någon på marken. Någon som hjälper till att få hästen att förstå att den ska fortsätta trampa och inte gå ner till skritt. Då är det bra om man har jobbat den en del vid hand så att den inte spänner sig. Jag brukar börja med mina unghästar att de får vänja sig vid att man petar på benen och på baken.
Det brukar vara många ryttare som vill hjälpa till lite extra när man börjar komma ner mot piaff. De sitter och trycker med sätet och använder mycket skänkel för att hålla igång. Målet är att ha hästen så mycket framåt att ryttaren bara kan trampa ner och bak skänkeln, sätta sig lite mer på frammen av triangeln (sittbenen och pubisbenet) och eventuellt ge en impuls ibland med skänkeln eller spöet för att hästen ska piaffera.
  
I denna rörelse brukar lusitanon ha fördel då de normalt är byggda på ett sätt som gör att de har lätt att "sätta sig" (vinkla sitt bäcken och bakben). Dessutom är de oftast väldigt kvicka och känsliga. Halvbloden kan lätt bli lite långsamma, men givetvis finns det undantag på båda sidorna.
Men det jag ville fokusera på i detta inlägg är alltså att piaffen ska komma från en väl förberedd och stark häst. Är grundjobbet väl utfört blir det ofta en riktigt bra piaff. Sedan kan det alltså vara så som jag skrev att vissa hästar har svårare än andra och kan därför bli mer spända, långsamma, svårare att sätta sig osv.
Jag kommer inte ihåg vart jag läste denna jämförelse, men jag tyckte den var så bra att jag skriver det igen även om jag redan haft med det i ett annat inlägg. Det var en artikel om dressyr för två år sedan tror jag där man jämförde balettdansöser med dressyrhästar. Att om en ballerina inte skulle vara tillräckligt stark, smidig och balanserad för att utföra en svår rörelse skulle det inte tjäna något till då rörelsen inte skulle bli vacker att se på, vilket syftet med balett är. Att det ska se lätt, vackert och harmoniskt ut.
Det går att applicera direkt på dressyr. Är hästen inte tillräckligt tränad för att utföra något kommer det aldrig att bli vackert. Det är inte heller alla som har fysiska förutsättningar för att bli balettdansöser (dressyrhästar). Men man kan dansa ändå och göra så gott man kan med det man har (och ha väldigt roligt på vägen), även om man aldrig kommer att vara med i Svansjön (GP). 
  
Nuno Olivieira skrev också i sin bok att om hästen är spänd i piaffen kommer utförandet aldrig att bli vackert.
  
Ha en fortsatt bra söndag.
/Hästnörden
  
Instagram: astridhedman