Om att vara beridare

Go kväll!

Tänkte skriva lite om hur det är att jobba som beridare. Tidigare har jag ju jobbat som working student och detta jobb är helt klart ett steg uppåt. Jag är ung och har därmed inte samma erfarenhet som många andra med samma yrke. För min ålder har jag hunnit med rätt mycket, suttit på många olika hästar, sett flera duktiga ryttare och deras sätt att arbeta. Jag försöker göra min egna lilla mix av allt det jag har lärt mig på vägen och fortsätter att lära.

Den största skillnaden från att vara "elev" till att faktiskt vara ryttaren är ansvaret. Alla vet hur stor del träningen har att göra med hästens välbefinnande. Det vill säga att om någon av hästarna som jag rider skulle få en arbetsrelaterad skada är det på mitt ansvar. Jag försöker lägga upp en plan för varje häst och göra varierat arbete samt lägga in lugnare perioder. Men självklart kan skador fortfarande uppkomma pga ridning, lika väl som man kan förebygga. Som tur är har ingen av mina hästar haft några större problem, peppar peppar.

Det roligaste med mitt jobb är att se hur varje individ utvecklas. För mig är det den största tillfredsställelsen, att se resultatet av sitt arbete och dessutom veta att det alltid kan bli lite bättre. Jag har fått en rejäl dos med självförtroende efter att ha upptäckt hur mycket jag klarar av. Flera olika hästar i alla åldrar, vissa som har behövt mycket korrigering, men alla har blivit bättre med mig som ryttare. Om en proffsryttare skulle ha samma häst i träning skulle resultatet förstås vara mycket bättre och komma snabbare, men det är ju mitt mål. Att kunna sitta upp på en ny häst och snabbt känna in vad som behöver arbetas på, vad som är grundproblemet och hur man ska lösa det. Ännu är det mycket jobb för att arbeta upp känslan, lära sig teoretiskt och samla på sig erfarenhet. Men jag är på väg! Och detta ställe ger mig fler möjligheter än jag någonsin skulle kunnat drömma om.

Som beridare får du sällan vara med och välja ut vilken häst DU helst skulle vilja ha. Du får ta vad som ges till dig och försöka göra det bästa du kan med just den hästen. Ibland kanske man inte kan jobba precis som man skulle vilja. Om man tex jobbar hos en ren hästförsäljare kanske man måste pressa lite extra för att få hästen så bra som möjligt på kort tid. Helst lära den några rörelser så att priset kan komma upp. Jag är glad att jag inte sitter i den situationen, för mig handlar det mer om vad hästarna ska användas till. Elmo tex vill de ha till we, alltså behöver jag fokusera mer på galoppen, byten, vänja honom vid de olika hindrena och så vidare.

Jag är verkligen lyckligt lottad över att ha tillgång till så många fina hästar. Vanligtvis tar det flera år att jobba upp sig till att få rida de bästa hästarna. Mer normalt är att man har alldeles för många hästar för att hinna lägga tillräckligt med tid på var och en samt att man får ta det "som blir över". Det är väldigt lärorikt att rida hästar som kanske inte är av toppkvalité, jag har gjort det och är tacksam för alla hästar. De har alla något att ge. Men ännu gladare är jag över att få rida och tävla de hästar jag har nu, jag tycker om varenda en (de flesta dagar iallafall :).

Oj så långt inlägg det blev och jag skulle kunna skriva ännu mer. Kanske får bli en part 2 :P

Sov gott och trevlig helg!!

Astrid