MRI

Hej! I lördags hoppade jag lite hemma i paddocken med Ratzia och Bill. Tur att jag passade på då, för på söndagen kom snön. Både Ratzia och Bill var jätteduktiga. Fick tag på ett längre bett till Ratzia, så använde det och det fungerade bra. Hon hade inte hoppat på drygt en vecka, så var väldigt pigg och tyckte det var jätteroligt. Lille Bill får bara hoppa småhinder, men det gjorde han ju jättefint. Var så positiv och glad!






På söndagen åkte jag bort till skogen med Bill. Började snöa när vi åkte bort, och väl i skogen var det halv snöstorm. Han var ganska spänd i början, men sedan började han slappna av och skritta på framåt.



I måndags var det dags att åka till Ängelholm för att magnetröntga Marco. Vi åkte hemifrån klockan sex på morgonen, mamma, jag och Vivi från Svensk Hästrehab. När vi kom ner fick vi sätta in Marco i en box, sedan visade de oss själva rummet där de magnetröntgar och berättade hur allt gå till osv. De sa att undersökningen brukar ta cirka två timmar, men Marco hade skött sig som en stjärna och varit jättesnäll, så det gick nog på lite drygt en timma. De berättade att han hade klivit in i rummet och bara gått fram och satt ner hoven själv på rätt plats. Han behövde bara få hälften så mycket lugnande som de sa att de normalt brukar ge en storhäst.

De tog 136 bilder och eftersom det tar tid att titta igenom alla dessa, att jämföra osv så skickar de bilderna till en specialist i Tyskland. Dock tittade veterinären där lite snabbt på några bilder och vi fick också se och få lite förklarat.

Tyvärr sa veterinären att hon såg inte bara en utan flera skador i hans hov, men att tysken får kolla vad som är nytt, vad som är gammalt osv. Att få svar från Tyskland kunde ta cirka en vecka, men jag fick mailat redan i tisdags eftermiddag svaren från röntgen. Allt stod på engelska och med olika veterinärtermer, men jag bröt ihop när jag såg att det var flera olika punkter och jag såg ordet kronisk i en mening.

Min veterinär har också fått svaren mailade till sig och ska gå igenom detta och sedan återkomma, men eftersom jag inte orkade vänta så skickade jag svaren även till min andra veterinär, Christine, och till Vivi på Svensk Hästrehab, så de fick översätta för mig vad allt betydde. Jag ska berätta i ett senare inlägg, när jag orkar. Måste smälta..

Jag gråter varje dag och det värker så i mitt hjärta. Det gör så fruktansvärt ont och jag kan bara inte acceptera om Marco inte skulle bli frisk :( Det får bara inte ske. Jag skulle aldrig bli hel igen.

Återkommer när den andra veterinären gett sitt utlåtande... Snälla, be en bön så länge att han kommer bli frisk igen <3



Magnetröntgen



Fick se några av bilderna efteråt



Trött efter undersökningen



<3



<3



<3



Får jag inte ha min drömhäst kvar vet jag inte vad jag gör.. :(