Annelie har inget emot det dagliga "skitgörat" i stallet. Under mockningen får tankarna flöda fritt och dessutom berättar högarna hur hästen mår.

Annelie har inget emot det dagliga "skitgörat" i stallet. Under mockningen får tankarna flöda fritt och dessutom berättar högarna hur hästen mår.

Hästliv

4 december 2020, 08:05

Mockning - inget skitgöra

I det dagliga arbetet ingår ju bland annat fodring, vattenfyllning och mockning. Några av våra byggstenar i stalljobbet. Något som man gjort sedan barnsben, men ändå aldrig tröttnar på. För mig går det lite i vågor med mockandet. Då menar jag inte om jag vill eller inte vill skyffla skit. För just själva bajskastandet har jag inget emot.

Det som varierar är vad jag gör samtidigt som jag mockar. Just nu är livet inne i en riktigt aktiv period med jobb både vid datorn och ute i stallet. Samtidigt ska ju familjen prioriteras och det har gått till den punkt när jag nu gärna mockar i tystnad eller lyssnar på en ljudbok istället för att prata i telefonen. På förmiddagen brukar jag försöka tajma mockningen med lilla Elwiras sovstund. Då kan jag parkera hennes vagn i stallet och jobba på.

När jag jobbade heltid med att skriva artiklar var mockningen något som gav mig en stund där tankarna fick flöda. Det kunde vara så att om jag körde fast i en artikel mejlade jag chefen att jag kommer strax. Efter några boxar visste jag precis hur jag skulle fortsätta eller vilken vinkel jag skulle skriva i. Jag har gjort flertalet intervjuer med världsryttare nere i stallet. Med datorn ståendes i sadelkammaren har jag skrivit några av mina bästa artiklar. 

Vad menar jag då med blogginläggets rubrik?

Vi stallägare är ju alla lite speciella. Vi har våra sätt att sköta våra gårdar, våra rutiner är de som gäller och jag brukar säga till mina kunder att det finns en anledning till att jag bor på egen gård ;-)

Jag är nämligen m a n i sk när det kommer till bajs och vatten. Ingen hästägare på besök får mocka i sjukhage eller box utan att säga till mig. De får inte heller toppa upp vattnet i hinkarna utan rapport. Helst ska de inte göra det alls, för den mänskliga faktorn gör att man kan glömma att säga till.

Anledningen är enkel - jag måste ha koll på våra hästar. Vissa kommer från tävlingsform till strikt boxvila. De klarar det galant, men om magen krånglar eller något ändras behöver jag snabbt se det. Har någon druckit sämre under dagen blir det extra mash-soppa och om bajset är blötare eller torrare än vanligt så måste vi se varför. Min man har lärt sig och vet att han bör rapportera när han kvällsfodrat eller mockat. Vem hade druckit mer än vanligt ur hinkarna eller var det någon som inte bajsat? Är det kvällsfodring utan skit i boxen släcks iofs inte ens lampan, då får jag ett samtal och springer ner.

Jag säger åt mig själv att det är OK att vara som jag är. Att känna ett kontrollbehov. Att vara lite ”knäpp” gör att jag kan glädjas åt att vi väldigt sällan har en häst med ont i magen.


Här har vi vad som kan kallas ett error i arbetet. Punka. Upptäckt efter att man lassat hela kärran full. Numare är det punkteringsfritt däck monterat!

Vår äldsta dotter Towe har självklart en egen skottkärra och grep. Hon mockar gärna med oss på helgerna.

Ha en fin fredag!

Mvh Annelie

Följ oss gärna på instagram - @stallsteningeby

ANNONS: