Mer om bett o sånt

Ni är ju helt fantastiska! Många bra synpunkter fick jag om 2- och 3-delade bett. Jag håller med om att längd, tjocklek och vikt spelar roll. Själv kommer jag fortsätta rida på 2-delat, men kul att höra hur ni andra gör.

Det kom även upp ett annat viktigt ämne som jag vill skriva mer om:

Nosgrimmor!

Jag har sett många ryttare (både svenska, portugsisiska och allt där emellan) som rider med extremt tighta nosgrimmor. Nu har vi till och med forskning som visar att det kan vara skadligt för hästarna att gå med en för hårt spänd nosgrimma (surprise!). Ändå så finns det flera toppryttare som drar åt så att hästarna knappt kan andas. Jag hoppas att dem kommer börja använda det nya "verktyget" för att kontrollera nosgrimman på dressyrtävlingar (och hopptävlingar för den delen). Trist bara att det ska behövas och jag tror många kommer åka dit på det.

Här i Portugal är det tyvärr en vanlig sak. Man vill att hästarna ska vara "tysta" i munnen och motverka att dem gapar. Jag har sett hästar med en väldigt hårt spänd nosgrimma som lyckas gapa ändå och jag är övertygad om att en stor orsak till varför dem gapar beror på trycket över nosryggen. Om man skulle lätta på trycket kanske hästen istället våga röra mer på käkarna, suga mer på bettet och stänga munnen. Vad tror ni?

Såklart finns det även det motsatta här och överallt annars, där man vill att hästen ska leka med bettet (ibland kan jag tycka att det går till överdrift) och man spänner nosgrimman lösare. Detta är mer enligt min smak, även om jag håller mig till 1-2 fingrars måttet. Men min upplevelse är att hästar som har blivit ridna med en för tight spänd ng blir döda i munnen. Du kan aldrig få respons från hästen om hur du använder händerna, använder man dem nog mycket kanske man får respons på ett annat sätt! Men det är svårt att få en känsla och ha en kommunikation med hästen. Jag vill att hästen ska ha en "levande mun", den ska våga ta stöd och suga på bettet (vilket jag tycker är svårt att få på 3-delat). Helst ska den få vitt läppstift när jag har jobbat ett tag, då har den jobbat rätt och avspänt.

Jag har även sett någon artikel om att tryck på nosryggen är en av dem största stressfaktorerna hos hästar. Därför är jag lite skeptisk till hackamore, men definitivt ett bra alternativ om hästen har problem med tänder eller mungipor. Jag red periodvis min ponny på hack då hon ibland sprack i mungiporna på vintern. Men jag upplevde att det var svårt att rida dressyr eller hoppa på det, då hon lätt la sig på och sprang. Förmodligen på grund av trycket. Dessutom förlorar man det ledande tygeltaget.

Att kunna rida hästen helt utan nosgrimma kräver skicklighet från ryttaren och hästen måste vara välriden och eftergiven. Skulle vara intressant att se våra grand prix ryttare rida utan nosgrimma! Det kräver en extremt lätt kontakt, där hästen går fram till bettet precis så att man får ett litet sug i tyglarna. På en unghäst är det svårt då den inte ännu har lärt sig att acceptera kontakten och följa tyglarna. Då kan det behövas större tygeltag och om den inte har nosgrimma är det lätt för hästen att gapa sig ur situationen. Men när den är skolad och har acceptans för bettet senare i livet, tycker jag det kan vara en bra check att ta bort nosgrimman emellanåt. Då kan man som ryttare skryta med känsliga händer.

En annan sak som kom upp var tänder. Här i Portugal är det, som ni kanske redan vet, en stor ekonomisk kris. Många hästmänniskor har det knapert och flera toppryttare har fått flytta utomlands för att få någon inkomst. Jag tror dem som klarat sig bäst är dem som säljer mycket hästar till andra länder. Men mer om det senare, det jag ville komma till var tandraspning. Jag har ingen aning om hur det såg ut för några år sedan, men Portugal är väldigt gammeldags vad gäller hästhållning. Kanske folk såg till att hästarnas tänder blev raspade då och då, men nu tror jag inte det förekommer i många stall. Detta påverkar såklart ridningen och även hästens matsmältning. Jag har inte ens hört någon nämna att man kontrollerar hästens mun, vilket i Sverige är en självklarhet. Då är det billigare att dra igen truten, än att ha ut en veterinär som raspar till hakar och dylikt. Jag vet inte heller hur standarden bland veterinärerna ser ut, om dem skulle göra ett dåligt jobb med tandraspningen kan det snarare stjälpa än hjälpa. Så nästa gång ni betalar en veterinär för tandraspning kan ni säga till eran häst hur glad han/hon ska vara ;)

Oj vad mycket det finns att skriva om. Jag har inte ens hunnit berätta så mycket om hur det går på mitt nya jobb. Kort sammanfattat, so far so good. Även om det finns några saker jag skulle vilja ändra på så tror jag allt kommer bli bra :)

Jag har tagit flera bilder på gården, men då min dator är sååå seg på att ladda upp bilder får ni bara 2 stycken.

Här är en bild på ett av stallen, 7 boxar och i öppningen är gödeslstack samt spån. Mycket praktiskt och lätt att ha den så nära. Vi stänger dörren så att det inte ska lukta.

Var tvungen att ta med denna bild. Getterna var nyfikna på vad jag gjorde när jag skulle ta kort på fölen. Familjen har lite av allt, hästar, kossor, grisar, getter, höns, hundar osv.

Nu är det läggdags!

Natti

Astrid