Kattfällan...

Finns det något sötare än kattungar? Busiga, små, mjuka, kurrande, lekfulla kattungar. Men det finns en baksida. Som alla vi som bor på landet får se. På dom flesta gårdar så har man utekatter som tar möss och råttor. Inget konstigt med det. Men inte alla väljer att kastrera sina utekatter, och här börjar eländet.

Katter är extremt fertila och kan få flera kullar om året med runt 2-5 ungar i varje kull. Det betyder att man i värsta fall kan få 15-20 nya katter från en och samma hona på bara ett år! Min erfarenhet är visserligen att "vildkatter" får lite färre ungar, kanske på grund av att de inte är lika välnärda som tamkatter, och att 1-2 ungar i varje kull stryker med till förmån för vilda rovdjur såsom räv eller större rovfåglar. Katter som inte är kastrerade har ett större revir och flyttar runt för att hitta nya jaktmarker och nya honor i större utsträckning än kastrerade katter. Det blir till slut att problem för alla runt omkring.

Bara här på gården föddes från i juli förra året två kullar med tre katter i varje varav fyra stycken nådde vuxen ålder, av "våran" vilda kattmamma. Vi gick alltså från noll till fem katter inom ett halvår. Som ni som följt bloggen vet om, så har vi lagt en hel del tid på att tämja, fånga in och kastrera dessa kattungar. Vår plan var att fånga in katt-mamman som vi kallade Rosie och kastrera även henne. Men innan vi hann med det så dök en ny katt upp på gården. Det var en stor, vackert tigrerad/fläckig katt, och till en början tyckte jag inte det gjorde så mycket. Den dök upp ibland - oftast såg vi den smyga runt knutarna genom något fönster. Men så märkte vi att den var elak mot våra katter. Rosie var den första som försvann. Sedan försvann Tiger och Falcon, och till sist Vitnos (Vitnos upphittades nästan 3 månader senare på en gård ett par kilometer bort. Då hade hon en kraftig hälta som tyvärr visade sig vare en fraktur, antagligen påkörd av en bil. Hon har fått vård och ett nytt hem/liv som innekatt. Man tror att hon kommer bli helt smärtfri, men lite halt för resten av livet). Den enda som stannat kvar är Pripps. Även hon har gått sina duster med den "elaka katten" som vi kallar den nu för tiden, men hon är en liten tuffing.

Folk som inte har träffat en vildkatt förstår inte. "Men varför fångar ni den inte bara?" får man ibland höra. Well... Det tog ungefär 7 månader innan Rosie började äta av den kattmat som vi la ut. Trots att de andra kattungarna åt, och trots att vi gick 20m bort och väntade lääänge. Vi försökte ge mat inne i en kattbur. Tänkte att om vi lämnar den där så kommer de känna sig trygga och våga gå in så småningom. Så tusen heller!! Den maten låg orörd i flera veckor (vi bytte till ny färsk mat under tiden förstås). En "vildkatt" är som en räv eller annat vilt rovdjur. De VILL INTE bli klappade, upplyfta, matade, leka med eller på något vis ha med människor att göra överhuvudtaget. "Vildkatter" som kommer fram och vill bli klappade har nån gång i tiden tillhört någon. Det kan jag garantera! Enligt Länsstyrelsen så är alla herrelösa katter "förvildade" dvs katter som härstammar från en tamkatt. Jag vet inte riktigt hur man ska tolka det - men min definition av en "vildkatt" är en katt som är född i det vilda och aldrig haft nära kontakt med en människa. Och såna finns det gått om på landet!

Den senaste tiden har vi alla möjliga katter här som kommer och går. Det är Pripps, förstås, som bor här. Sen är det den elaka katten, den stora grå, den lilla tigrerade, den stora svarta, den lilla svarta, den nya fläckiga, den nya grå/gula och så våra senaste tillskott Carlsberg (Calle) och Stella (och Ja - det är min man som döpt dem)! Två kattungar som vi hittade när vi röjde på gården. De bor just nu i en box i väntan på ett nytt hem. Och så sent som igår så hittade vi tre nya kattungar, relativt nykläckta och för små för att lämna sin mamma. Jag har inte hjärta att slå ihjäl dem. Men vi kan ju inte heller ta hand om och kastrera alla dessa katter! Driver vi hästavel eller kattfarm?!

Söt som socker! Stella vill bli kliad på magen.

Så snälla, snälla ni ta ansvar för era katter! Utekatter skall vara kastrerade (eller gå på P-piller) och märkta så att man enkelt kan se om de tillhör någon. Själv funderar jag starkt på att köpa en kattfälla...

Här hittade jag en bra länk från Länsstyrelsen med många svar på frågor som man kan tänkas ha gällande herrelösa katter.