Kärt barn har många namn eller hur man smakar på friheten

Gunnar, Bowie, Lilla Gubben, Finlandsfärjan och Mumin, det är några av mina arbetskamrater den här sista veckan.

Barn och hästar får ofta smeknamn, de är liksom nära hjärtat

Gunnar (han har ett mycket flott på-riktigt-namn) är en C-ponny och importerad från Irland. Det kan man nästan se på utanskriften. Han har en fräck uppsyn, yvigt hovskägg och fluffig man, superkvicka fötter, rund rumpa och en ganska stabil underhals. Alltså precis som hopp-ponnyer från Irland brukar se ut.

Han är snabb som en kobra på banan och river sällan. Fast det där vet jag inte men jag tror, för det är så de brukar vara. Hoppa, det kan han.

Ibland när ponnyer kommer från Irland har de en del brister i sin grundutbildning. Så var det med Gunnar också men det fanns en nätt liten vuxenryttare i hans närhet som tänkte hjälpa till att fixa det

Men han var ängslig när det kom upp någon lite större ryttare i sadeln så det tog ett tag att vänja honom. Nu går det fint och han går att rida i lite mer avvägt tempo än full fart men martingalen har fått sitta kvar.

Häromdagen tyckte hans extrapilot att det var dags att få lite hjälp med hans dressyrarbete så han fick gå med på min träning och för dagen UTAN martingal.

Det gick riktigt bra! Han kunde efter en stund växla mellan skritt och trav utan att slänga upp huvudet i bröstfickan på sin ryttare och faktiskt göra halt riktigt prydligt. Sen var det dags för galopp och det var då Lille Gunnar fick mig att le.

För jag SÅG när han kom på att den där martingalen, den hade någon glömt att sätta på, han riktigt kände efter!

Och när han insåg att den var borta då vände han halsen uppochner samt for iväg som en kanonkula i galoppfattningarna.

Alltså kunde vi dra slutsatsen att den "hjälptygeln" inte precis hjälpt honom att hitta balansen även om den fått honom att inte riktigt se ut som en stjärnkikare.

Men, som oftast visade det sig att även små ponnyer och inte bara stora hästar är kloka och lättlärda. Vi kunde med lite handräckning från marken få Gunnar att förstå vitsen med att fatta galopp, lugnt och fint, med lätt kontakt, halsen åt rätt håll och huvudet i position med pannan i färdriktningen.

Gunnar fortsätter hoppa fint med sin duktiga ordinarie ryttare, men det är verkligen av vikt att de unga ryttarna får hjälp att både utbilda och fortbilda sina ponnyer.