Huset fullt!

Ja, då har vi huset fullt igen eftersom mina föräldrar och min moster kom hit igår. Min moster stannar ett par dagar och mina föräldrar ett par veckor. Detta innebär bland annat att vi har lagt lite tid på att få ordning i gästrummen, så att det ska finnas sängar, lampor och gardiner och så lite mysfaktor i alla rummen. Det känns som om vi börjar bli stamgäster på både IKEA och Jysk...
  
Vi börjar också - tro det eller ej (!) - få undan alla kartonger som har stått i det som ska bli matsalen. Bara ett fåtal kvar nu och det är ju bra eftersom vi i slutet av månaden ska vara värdpar för den årliga Mellbergska släktträffen (på sätt och vis kan man säga att vi var värdpar förra året också eftersom festen hoppades över 2014 till förmån för vårt bröllop).
  
Men jag blir ibland lite galen på min man... Han hade ett par hockeyrör, en hockeyklubba och hjälm liggandes i källaren vars varande jag ifrågasatte lite med grundtesen att om de inte använts på de 7 år vi känt varandra så kanske de inte behöver bo i vår garderob längre? Men min man hävdade bestämt att de har en permanent plats i vårt bohag - man vet ju aldrig när man behöver spela hockey! När vi nu undan för undan börjat rensa i bråten så inser jag att han inte har ETT par hockeyrör utan TVÅ! Tydligen måste båda bo i vår garderob... Man vet ju aldrig när man måste spela hockey nästa gång och det kan ju vara bra att ha ett par extra om man till exempel inte skulle hitta par nr 1...
Ni förstår hur mycket skräp som finns i våra skåp??! Jag säger skräp för det mesta av det är sånt som man får betala folk för att bli av med. Men min man är en riktig samlare. Jag som gillar att ha var sak på sin plats och enbart spara på det som jag faktiskt behöver håller på att bli tokig. Tur att jag älskar honom ändå...
  
I stallbygget har tempot saktats ned avsevärt... Mina svärföräldrar har varit upptagna och min man är ju på jobbet och bara ledig på helgerna, så det händer inte lika mycket lika snabbt. Dessutom kommer ju det där som kallas vardag och smyger sig upp på en. Det ska hämtas halm och tas in hösilage. Det ska klippas gräs (och när man har en gräsmatta på typ 1 hektar och en gräsklippare som trilskas sådär lite lagom så tar det drygt 2 timmar). Det ska vattnas rabatter och rensas ogräs. Häckarna ska klippas och dammen ska rensas. Det ska mockas boxar och ta hand om hästarna. Fyllas på vatten och mockas i hagen.
Däremellan ska det passas valp, handlas mat, lagas mat, dammsugas, tvättas och allt sånt där annat som man måste hinna med vare sig man vill eller inte. Och så ska jag ju hålla lektioner ringa samtal och förstås - blogga! Ibland känns det som om tiden bara försvinner. Mina dagar är fullproppade från klockan 7 på morgonen till kl. 20-21 på kvällen, då jag brukar sjunka ned framför soffan eller njuta av solnedgången i uterummet. Och ändå känns det inte som om någonting blir gjort...!
Jag funderar på att börja skriva upp allt jag gör på en dag, litet som stort. Så jag får lite koll på vart tiden tar vägen. Men funderar man på det så blir det ändå lite småpyssel gjort hela tiden.
  
Bland annat har vi satt upp ett skydd för vattenkranen i stallet, som min svärfar har svetsat ihop. En rätt stor förbättring faktiskt eftersom det innebär att vi kan ha vattnet på i stallet så att hästarna kan dricka ur sina vattenkoppar. Innan fick de dricka ur hinkar (utan handtag eller krokar att skada sig på), eftersom Ferdinand vred på vattenkranen om nätterna, och det blir inte så bra om vattnet är på då...
  
Vi har också gjort ett hål i stallväggen för vattenslangen så jag kan fylla på vatten direkt från stallet till hagen (innan fick jag dra slangen från huset och då räckte den inte ända fram, så jag fick fylla på tunnan och sen släpa den de sista 3 metrarna in i hagen). Också det en stor förbättring. Jag har satt upp en krok för att hänga grimmorna på vid ingången till hagen. Vi har hyvlat ridbanan med traktorskopan i ett försök att få den lite jämnare och jag har äntligen börjat få svar angående ridbanan från folk som är tillbaka från sina semestrar! Jippi!! Snart är det också dags att ta andra skörden på vallen, och sen får jag ett helt fält på ca 2½ hektar att rida på! Jippi igen!
  
De röda vinbären är mogna nu! Så jag passade på att baka en god kolapaj! Här kommer receptet!

Pajdeg

• 125 g smör

• 1 dl socker

• 1 dl havregryn

• 2 dl vetemjöl

• 1 tsk kanel

Kolafyllning

• 1½  dl vispgrädde

• 0,75 dl ljus sirap

• 0,75 dl ljust muscovadosocker

• 1 tsk vaniljsocker

• 50 g smör

• röda vinbär (eller lingon)

Den är hyfsat enkel att göra, men tar lite tid eftersom degen ska vila och kolan stelna innan man kan (bör) äta den. Börja med att smälta smöret och blanda sedan ihop det med socker, havregryn, mjöl och kanel. Pressa ut i en pajform och låt vila i kylen minst 30 min. Sätt ugnen på 200 grader och grädda pajskalet i mitten av ugnen i ca 10 min (eller tills det är färdiggräddat, dvs torrt och lite gyllenbrunt). Blanda ihop alla ingredienser till kolan och koka upp den.
Kolla om den är färdig genom att droppa i ett glas kallt vatten. Kolan ska då stelna direkt i små kulor. Personligen kokar jag den ofta för lite, så tänk hellre lite för länge än lite för kort. När kolan är klar häller du den över bären som du lagt i botten av pajskalen och sedan ska den in i kylen så att den stelnar. Det tar MINST en timme (över natten är inte fel).
Vill man kan man servera den med creme fraiche eller turkisk yoghurt, men jag tycker den är god som den är.