Hjärnkontoret igång

Vad fina ni är och tusen tack för alla tips ni har gett mig. Har varit inspirerande och jag har tagit åt mig av era goda råd.

Så, jag kanske skippar frimärkssamlandet och kämpar mig igenom denna svacka. :)

En sak som är bra när det går dåligt är att man får tänka till. Vad vill jag? Vad är problemet? Hur ska jag lösa problemet? Osv.

Jag blir väldigt nere när ridningen inte går bra och besviken på mig själv. Jag har mycket tålamod, men när det gäller min egna utveckling har jag svårare att acceptera att det tar TID på vägen till att bli en duktig ryttare. Kanske är det extra tungt då hela min värld kretsar kring hästar och ridning, det är allt jag pratar och tänker om. Det är vad jag gör om dagarna/kvällarna 6 (ibland 7) dagar i veckan. Jepp, hästnörd var ordet. Tror det kommer kännas bättre när jag kommer tillbaka från Sverige. Ibland behöver man en paus i vardagen och få nya krafter för att klättra högre.

Idag har jag ridit väldigt basic, mest tänkt på mig själv och inte alls brytt mig om vad hästarna har för sig. Fokus har legat på att rida med en mjuk och stilla hand, vara noga med att rotera kroppen för att få hästen att svänga/böja, rida i jämn takt och kunna styra. Japp, om det inte går som man vill får man backa. Satte händerna på framvalvet, styrde med kropp och skänklar samt tänkte på takten i lättridningen. Red stundvis med stängda ögon och bara kände. Extra bra i galoppen då jag upptäckte att jag inte är helt i sadeln, utan trycker på med sätet.

Man blir medveten om en massa olika saker när man ställer ned handen. Oliksidighet blir till exempel väldigt uppenbar. Jag har själv svårare i höger varv då jag blir för stark i högerhanden. Konstigt nog blir inte hästarna mjukare om man drar i höger inner tygel.. Har testat och det fungerar inte. Så, istället för att dra i högern försökte jag rida med en stadig vänsterhand för att få kontakt där, lätt på högern samt använda högerskänkel om hästen inte ville runda sig. Tycker att högersidan har varit extra svår på alla hästarna senaste veckorna. Kom på igår, detta låter som världens sämsta bortförklaring, då jag blev biten svällde skinkan upp och var blålila. Nu är det bättre, fortfarande lite svullen. Men när det var som värst kunde jag inte ens känna höger sittben i sadeln. Det kan vara en orsak till att jag ridit mer med högerhanden pga jag inte kunnat "sitta" på högerskinkan. På Princess lyckades jag iallafall få nästan helt jämn kontakt i tyglarna, hon "kom igenom" fint till höger och frustade ordentligt. Härligt!

När jag kortar tyglarna vill jag att hästen ska söka kontakten, komma mot mig om jag kramar tyglarna och kännas mjuk i min hand. Om den trycker/drar/släpper betyder det att det finns ett problem i kontakten. Oftast kommer det från bakre delen och behöver åtgärdas på ett eller annat sätt. Ställer man ned handen känner man vad som händer och kan korrigera med skänklar eller säte. Senaste tiden har jag korrigerat mycket med handen och till slut glömt bort att faktiskt känna efter vad hästen ger mig för svar. Det måste vara 2-vägskommunikation.

Red även Elmo och Ulisses. Kan inte säga att jag fick jättebra känsla, men det var iallafall på rätt väg och hästarna såg nöjda ut efter passet (de behövde inte jobba så hårt;). Ska fortsätta jobba med mig själv, hästarna kan få trava runt på volter och fyrkantsspår någon dag. Det är helt klart värt att ta tag i sig själv, jag har nämligen hört att om ryttaren kan använda sin sits korrekt går hästarna oftast bra.. Vad tror ni?

Tack för att ni finns!

Astrid

Bild på snyggingen Falcão som är tagen idag.