Hästarna i mitt liv; Del 6

Herrejösses vad länge sedan det var jag skrev om hästarna i mitt liv. Nu är det väl ändå dags att skriva om min finaste, bästa c-ponny? Jag hade redan c-ponnyerna Strätes Ramson och Hembys Nimbus, när vi var uppe på Skåregärde hos Erneholm och de ville att jag skulle prova Hembys Mimosa. Mimosa var ett sjuårigt New Forest-sto, men hon hade haft föl och låg därför efter i utbildningen och hade bara varit på en endaste hopptävling. Jag provade henne och tyckte verkligen om henne, så även om jag egentligen inte borde haft mer än två ponnysar så köpte vi henne också, då Ramson ändå skulle säljas snart då jag började bli för lång för honom. Både Nimbus och Mimosa var två maxade c-ponnyer och grövre i typen.



På Mimosa blev det många segertäcken. Här i Tranemo på fälttävlan :)

Mimosa är den ponny som jag haft mest framgångar med, i alla grenar. Även om jag älskat alla mina ponnysar och de varit bra på olika sätt så var Mimosa ändå den bästa. Hon hade ett hjärta av guld och ställde alltid upp.

Vi fick massor av vinster och placeringar upp till L:A hoppning och placeringar i MsvB. I fälttävlan blev det också vinster och placeringar i Msv och i dressyr vinster upp till L:B och placeringar i L:A. Det som var så kul med Mimosa var att hon var bra i alla grenar och en riktigt bra fälttävlansponny! Jag vet inte om jag skulle vilja kalla henne orädd när hon susade fram i terrängen. Hon var liksom inte en sådan het ponny som bara slängde sig över stockarna utan att veta vad som fanns på andra sida, men hon tvekade inte heller. Jag smackade, hon hoppade.



MsvB hoppning på Nordhalland

Fastän Mimosa haft föl och låg efter för sin ålder så gick allt väldigt fort med henne. Hon var otroligt lättlärd, hade viljan och tyckte det var kul att träna och tävla. Det gick fort upp i klasserna med henne.

Mimosa hade jättesnälla ögon och var en väldigt snäll ponny, men tro mig, hon kunde vara en jäkel också. Vi sålde Nimbus till en tjej i Halmstad, och en familj från Dingle kom och provade Ramson. Mamman i familjen hade en stor häst, och vi gjorde helt enkelt så att de tog Ramson och jag fick storhästen istället. Så istället för tre c-ponnyer hade jag nu Mimosa och storhästen Hella. Vi åkte på mycket fälttävlan med både Hella och Mimosa, och då är det ofta stora hästar och ponnyer samtidigt. Jättebra att slippa och åka och byta häst tänkte vi, då alla fälttävlan för det mesta är så långt bort. Dock var det inte alltid frid och fröjd, för Mimosa retade nämligen gallfeber på Hella i transporten. Alltid när vi var ute och åkte levde de rövare bak i transporten. Mimosa brukade stå och bita Hella och flera gånger fick vi stanna och säga till dem. Många gånger hade Mimosa bitit tag i Hellas täcke så att det hängde runt halsen.. För det mesta var hon jättesnäll, men hon kunde vara en riktig retsticka också.



Mimosa som tomte en jul :)

På Mimosa red jag mest fälttävlan. Vi red två SM i fälttävlan, ett med en femteplats och ett med en sjundeplats. Vi red också två Lag-SM i fälttävlan för Hermanstorps Kör- och Ridklubb. Första året blev laget placerat och Mimosa och jag individuellt , året därpå blev det tyvärr ingen lagplacering men Mimosa och jag tog även den gången en individuell placering. Det finaste var nog att vi vann SM i fälttävlan för New Forest ett år.



Bästa New Foresten i Sverige i fälttävlan!! :)

På det SM:et där vi kom femma hände en både tråkig och kul grej. Andra dagen gick terrängen, och Mimosa och jag hade verkligen tränat ordentligt hela året och hon hade känts i jättebra form och hade jättebra kondition. Dock var det något som inte stämde den här dagen. I början av terrängbanan kändes hon pigg och fräsch, men redan efter halva banan kände jag hur hon började bli trött. Vi galopperade på och efter sista hindret var det en brant sandbacke upp till mål. När vi hade gått banan var det många som hade klagat på denna backe och sagt att det var oschysst att sätta en tung, brant backe på slutet när hästarna redan skulle ha rejäl mjölksyra och vara ordentligt trötta. De som höll i tävlingen beslöt ändå att sätta målet efter backen, och så var det med det. I den här sandbacken kände jag verkligen hur musten gick ur Mimosa. Den backen var liksom droppen. Hon orkade inte ens galoppera upp för den, utan travade långsamt upp och in i mål. Hon var helt färdig, och jag var helt förstörd! Vi hade verkligen tränat och hon borde inte alls blivit så trött. Jag förstod ingenting...

Jag var ute och gick med henne massor efter terrängen och var kluven till om jag skulle starta det sista momentet, banhoppningen, dagen efter. Jag gick med henne på morgonen också och bestämde mig för att se hur hon kändes när jag red fram. Skulle hon fortfarande kännas trött skulle jag stryka mig. Mimosa kändes pigg igen, så jag beslöt mig för att starta. När det var vår tur hade det hittills inte varit någon felfri. Mimosa och jag gick in och satte en felfri runda, som till och med blev den enda felfria. Det kändes riktigt skoj att få avsluta så! Även om hon kändes bra på banhoppningen så var vi fortfarande oroade över att hon blivit så trött på terrängprovet dagen innan, så när vi kom hem från SM tog vi henne till veterinären. De tog massor med prover på henne, och det visade sig sedan att hon hade haft ett virus i kroppen, så att hon hade varit helt färdig var inte så konstigt.. Stackars lilla Mimosa! Det måste kommit plötsligt, då hon tävlingarna innan SM varit i toppform och inte varit det minsta trött.. I vilket fall som helst så blev det vila och hon var strax helt återställd.

Har många härliga minnen med Mimosa och hon var som sagt en toppenponny med ett hjärta av guld. Vi sålde henne sedan till samma tjej och familj som köpte vår underbare Ramson. Jättekul att de köpte båda mina pärlor! Den tjejen heter också Sara och hon fick också fina framgångar med både Ramson och Mimosa. Sara red lite fälttävlan på dem i början, men satsade sedan bara på hoppningen. På Mimosa kvalade hon in till GP-ponnyn och fick rida i Scandinavium. De sålde sedan Ramson till en liten tjej och hon skulle rida GP-ponnyn med honom, men han blev skadad och då lånade Sara ut Mimosa till henne. De kvalade in till Scandinavium och Hembys Mimosa och tjejen Rebecka blev segrare!! :) Mimosa såldes sedan till en annan familj, och där är hon även idag. Tyvärr går hon ingen fälttävlan längre, som hon tyckte var så kul och passade så bra till, men jag tror att hon säkert har det bra ändå :)



Mimosa segrade i Scandinaviums GP-ponny :)