Härliga elever och strålande sol

Skåne bjöd på fantastiskt väder hela helgen vi hade träningar i Kapperup. Tur det då vi valde att köra lektionerna på utebana! Fredagkväll anlände jag till Köpenhamn, tog tåget till Helsingborg och sov över hos bästa Carina som ordnar alltihop. Lördag morgon lastade vi hennes häst Loppan och körde till Krapperup för att sparka igång helgens träningar i working equitation. Det var en härlig blandning bland både hästar och ryttare. Det är så roligt att hålla på med en disciplin där alla kan vara med. Under helgen deltog lusitanos, pre, halvblod, nordsvensk, islandshäst, arab, barockpinot, paso fino och quarterhäst.

Jag hade uppe övningen jag fick rida hos Pedro Torres som alla fick börja med. Superbra att träna lydnad hos hästarna och ryttarna har bara tid att tänka på sig själva och låter hästarna sköta sitt :) Andra passet fick de rida en bana, vissa fick köra en omgång speed. Något som var nästan genomgående hos alla (som blir väldigt tydligt när man rider we-hinder) var att få en ärlig framåtbjudning. I de små volterna vill ofta ryttaren hjälpa sin häst då det kan bli lite tungt. Istället stjälper dem genom att dra upp skänklarna, klämma och trycka med sätet. Hästarna kanske går för det, men en del blir "tråck" och går saktare. Vilket gör att ryttaren försöker ännu mer och tappar helt sin position i sadeln. Det är väldigt lätt att hamna i det läget och när man väl försöker slappna av och sitta still så går hästen ner i trav. Det blir en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur.

Jag försökte få mina elever att följa hästen istället för att trycka på den. Sitta med ett avspänt säte, hänga ner benen i stigbyglarna och mjuk kontakt. Om hästen slutar bjuda försöka vara lite kvick i skänkeln eller använda spöt, men behålla en avspänd sits. De fick också tänka på att balansera upp sitt överliv och inte hamna "framför" hästen. I working equitation är det så mycket vi ska hinna göra så om man dessutom måste sitta och jobba för att få fram hästen är det extra svårt :P Skämt åsido, framåtbjudning är A och O. Men ofta tror jag att hästarna bjuder, det är bara att ryttaren inte litar på att hästen ska gå eller inte känner då den måste korrigeras framåt. Tyckte dock att alla elever fick till det och hoppas att de nu tränar flitigt därhemma.

Carina ska fixa ihop en film med bilder och videosnuttar. Lägger ut den när den är klar.

Har dock en bild som jag gillar där jag står och har eftersnack med My som red sin mammas PRE. Det var första gången hon testade we, men hon har en bra grundsits från dressyren så det gick galant att rida we. Det är ju trots allt dressyr, fast med hinder! För er som är nyfikna och vill veta mer om we så finns det info på svrfs hemsida. Gå till discipliner och sedan working equitation. Där finns en film och skriftligt fakta om vad we är. Kan vara roligt att träna vilken gren man än tävlar i.

Kram

Astrid