Glädje och sorg

I söndags kom jag och Ernst (Enjeitado) hem från en vecka i Golega. Fantastisk feira! Sol, vänner och såklart massor med hästar. Red en sväng på måndagen och jag var imponerad över hur bra Enjeitado tog allt ståhej och kaos. Jag är osäker om jag någonsin sett så många människor och hästar som detta år. Tisdag var det dags för tävling, vi startade en M2 (motsvarar MSVC). Jag satsade på att få fram gång på honom och rida med lite mer tryck. Ernst var laddad som tusan på framridningen men inne på banan skötte han sig fint. En av domarna gav oss bara 60 % och de andra två 64 och 65 %. Det blev en totalprocent på 63 och vi vann faktiskt klassen! Kändes super då vi tävlade mot flera proffesionella ryttare. På onsdagen var han superfin på framridningen så jag kände mig full med självförtroende då vi fick startsignal. Kanske red jag på för mycket eller så behöver han vara lite övertänd på framridningen för inne på banan kom det ett par explosioner :P Skritten och galoppen gick bättre, men vi fick en hel del missar i traven. Vi red ändå ihop 61 % och kom 3:a i klassen. Hade jag lyckats hålla honom på mattan tror jag vi vunnit igen för när han gick bra hade jag världens känsla. Jag var glad ändå att känna hur mycket power det finns i dendär hästen och vilken känsla han kan ge.

Torsdag red jag i ridhuset och testade rida på kandar. Jisses så bra han gick! Kändes inte alls trött och med kandaret skärpte han upp sig 3 snäpp. Jag flög på moln resten av dagen och att Nuno kom 6:a med Damasco i modell- och gångarstävlingen gjorde inte saken sämre. Kan tillägga att det var 24 hingstar med i klassen! Vi firade med att ta en barrunda til häst på 2 av Nunos chefs hästar. Kul kväll :D

Onsdag kväll kom en av mina allra bästa vänner till Golega, Moa Isaksson. Torsdag anlände ett helt gäng från Piteå så fredag fick de alla se mig rida igen. Då var Ernst lite trött, helt förståeligt :) Fredag eftermiddag var det dressyrtestet i EM working equitation för juniorer/yr. Kul att se, dock ganska stora skillnader mellan länderna. Portugal och Frankrike var överlägsna.

Lördag red jag en sista runda i portugisisk outfit med Ernst i mangan (spåret som går runt huvudarenan). Red honom på gummipelham och han var fantastisk! Kunde sitta och galoppera runt på enhandsfattning utan problem trots massor av hästar och människor. I manövertestet i EM:et kom Nunos elev 2:a.

Söndag var det dags att åka hemåt igen. Vi gick och såg speedtestet för juniorerna på morgonen där Nunos elev kom 2:a igen och slutade med silvermedalj. En annan portugis vann och en fransk ryttare på 3:e plats. Portugals lag vann totalt, men Frankrike var hack i häl.

Det var en underbar vecka och jag är så glad över hästen och att få träffa alla fina vänner, både gamla och nya bekanta.

Efter att ha varit så glad och verkligen upp i det blå efter Golega fick vi en chock på måndag morgon. Vår 3-åring Homero hade skadat sig i hagen under natten/tidig morgon och det var så illa att vi var tvungna att avliva honom akut. Så otroligt sorgligt och jag grinade hela måndagen. En så fin liten häst med massor av liv och personlighet. Jag stöder Renato 100 % i hans beslut, det var inte lätt, men det var det enda rätta att göra.

RIP Homero do Bacelos <3