Gemensam nämnare

Jag har varit på turné och åkt precis tvärs över landet, på en vågrät linje från väst- till östkust. Målet var Västervik, närmare bestämt Västerviksortens Ryttarförening.

Anledningen var att jag blivit inbjuden att i två dagar hålla clinic för ridskoleryttarna i första hand och övriga intresserade i andra hand. Jag höll dag 1 en demo i tre timmar om "Sits och inverkan", ett av min favoritämnen och dag 2 var det praktisk ridning, för klubbens instruktörer och andra intresserade ryttare.

Det blev två väldigt trevliga dagar och det var roligt att få komma till en för mig helt ny del av rid-Sverige.

Åkte runt lite och kollade in staden Västervik på morgonkvisten, en liten kustpärla!

Som sagt, jag pratade om sits och ryttarens förmåga att inverka på hästen. Ett outtömligt ämne och det är fascinerande hur mycket det finns mycket att förklara! Gamla självklara sanningar är, som jag sagt förut, inte alls så självklara.

Det var väldigt roligt att det satt fullt med folk och lyssnade på läktaren en isande kall fredagskväll!

Det visar sig nästan alltid att det finns något att lära av varandra och i denna grupp av ambitiösa smålandsryttare fanns det en sångpedagog.

Så nu vet jag att sångare hittar sin balans i kroppen ungefär som en ryttare hittar sin balans, i lättridningen t ex. Jag är hängiven golfspelare och tränar mycket där också och vet att på nästan exakt samma vis hittar en golfspelare sin balans när den ska svinga klubban för att på bästa vis få iväg bollen.

Så om du ska rida, sjunga en aria, cykla racercykel vilket min sambo gör, eller slå iväg en golfboll 250 meter (rakt) gäller att du har koll på din kropp. Och som sagt, på nästan samma vis.

Att ha bålkontroll i ridningen för att kunna vrida på huvudet och röra armar och ben oberoende av varandra är viktigt.

Sen är ju en bra sits inte ett självändamål. Det är en del av den komplexa kakan "inverkansridning".

Det som bäst visade att poletten ramlade ner hos en av deltagarena var när en tämligen flegmatisk ridskolehäst plötsligt fick drag under galoscherna.

Denne gentlemannahäst går nu under namnet "Rally-Kalle"(namngiven av mig) och travar med lätta fötter om ryttarna rider lätt utan att hamna i bakvikt.

Här förklarar jag för Rally-Kalles ryttare hemligheten med att inverka under lättridning och mitt kroppsspråk är som vanligt enkel att tolka.

Nu är årets ridskolebesök avklarade och jag tycker det är både roligt och viktigt!!

Tack Maria Arnryd, resten av personal och medlemmar i  Västerviksortens Ryttarförerning för bra upplägg.