Gästbloggen: Om personliga Toto

OM DENNA GÄSTBLOGG 
Kajsa Ryder har, tillsammans med sin pojkvän Niclas Haking, sin bas på Bäckatorp gård utanför Halmstad. Hon tävlar sina två hästar på 1,20-nivå. Under två månader har hon och Niclas befunnit sig i spanska Oliva, för att ansluta sig till den alltmer utbredda "tävlingsturismen". I Gästbloggen berättar hon mer om hur det funkar att tävla på bortaplan så länge.

Två felfria rundor av två möjliga! Idag satte vi nollan igen!

Igår var första tävlingen för oss detta "Met". Vi red då 115 för att göra det enkelt och få en (förhoppningsvis) bra start på denna omgången. Bedömning var "Against the clock" och även fast jag tog det ganska så lugnt så räckte det till placering med vår felfria runda. Härlig start på denna helg!

Idag gick vi upp en klass och hoppade 125 där det var Ackumulator med jokerhinder. Som sista hinder kunde man välja mellan två räcken där jokerhindret var något högre. Allt grejade vi felfritt! Världens finaste häst har jag.

Toto är en 8-årig valack efter Cardento som har gått 140. Jag köpte honom av Royne Zetterman precis innan vi åkte hit till Spanien. Royne är fantastisk då han alltid ringer och kollar hur det har gått för oss efter vi har ridit och man kan alltid fråga honom om hjälp.

Toto är en väldigt personlig kille som är oerhört försiktig av sig. Första gången jag skulle hälsa på honom i boxen höll han på att flyga i taket. Han är väldigt rädd om sig och i början när man öppnade boxdörren började han backa.. Man har fått vara väldigt lugn med honom och vänta på att han kommer till än. Nu bara några veckor ihop har han till och med blivit kelig och det är detta jag tycker är så fantastisk med hästar. Man lär verkligen känna varandra och får ett slags band.

På ryggen känner jag mig alltid så trygg och han gör det så enkelt för mig. Han är ganska känslig att rida vilket jag gillar då han verkligen lyssnar på ens signaler. Han kan komma lite stort, han kan komma lite nära och grejar det ändå. Han skulle aldrig banga ur vilket är det absolut viktigaste för mig när jag letar häst då jag är så grön efter att bara ridit i 1,5 år. Hästarna ska alltid vilja hoppa och inte leta efter utvägar. Man ska hjälpas åt och vara ett team med varandra.

Om ni undrar hur det kom sig att jag började rida så kan ni kika in här... http://www.hippson.se/artikelarkivet/hippsonnews/kajsa-ryder-efter-hjarninflammationen-i-stallet.htm

Imorgon är det final som gäller så håll alla tummar och tår!

/Kajsa