Gästblogg: Om skammen om smitta

---

Foto: Privat

Att drabbas av kvarka är det sista en hästägare vill vara med om. Emma Nilsson driver Hässleberga Horse Center, där ett par hästar har drabbats av kvarka. Genom ett inlägg i sociala medier, som Hippson har fått tillstånd att dela här i Gästbloggen, vill hon uppmana flera att prata om smitta och inte skämmas för att man fått in det i stallet. För att kunna stoppa smittan behöver man vara ärlig, menar hon. 
"Folk måste få se sanningen och vi försöker sprida den erfarenhet som vi samlar på oss genom denna vidriga sjukdom", säger Emma. 

Obs. Varning för starka bilder längst ned i inlägget.

---

Kvarka, vi har blivit drabbade av kvarka.Från "ingenstans" har våra ston blivit drabbade av kvarka. Stona som går på lösdrift en bit ifrån anläggningen. En grupp om nio hästar som har gått helt isolerade, utan några som helst tecken på sjukdom. Sex av dem har blivit sjuka och tre symtomfria har vi lyckats isolera, varav två högdräktiga ston.

Hjärtat går sönder när man ser hästarna i så dåligt skick. En riktigt vidrig sjukdom som man inte önskar att någon fick uppleva. Varken hästar eller människor.I vårt fall är det några som blivit riktigt sjuka medans någon har klarat sig bättre. Allt ifrån feber, snuva, snor, slem och extremt stora bölder. Det är fruktansvärt! Och just det här med "tysta smittbärare" gör det hela 1000 gånger jobbigare.Våra hästar kommer att provtas fram tills att alla är negativa.

Något vi också upptäckt i denna förödelse är att det på något vis verkar ligga en skamlig stämpel över det hela. Kvarka, något man inte vill ta i med tång. Vem är det som är syndabocken? Vem har dragit det med sig? Till den grad att folk drar sig för att berätta att man har det.Av alla samtal vi haft med folk verkar det vara vanligare än man tror, ändå får man inte höra talas om det? Och mer exakt var det befinner sig när det väl är ett utbrott. Hur kommer det sig? Det har uppkommit så många frågor för oss i all denna misär. Samtidigt som vi vänder ut och in på oss för att hantera detta på bästa möjliga sätt.

Statusen för oss i dagsläget är att stona räknas som en egen anläggning för att de går så pass isolerade från andra hästar. Och har gjort hela tiden, just av den anledningen att vi inte vill riskera att våra dräktiga ston utsätts för smitta. Och vad vi vet har det inte tagit sig vidare till våra andra lösdrifter och stallar. Anläggningen är inte stängd av veterinär men vi håller alla våra hästar på hemmaplan ändå några veckor framöver, tempar och är extra uppmärksamma på sjukdomstillstånd för att verkligen säkerställa läget.Utöver det är det galet mycket omplanering i arbetet, desinfektionsmedel, sjukrockar, mediciner, och alla kläder man äger har blivit söndertvättade. Skinnet på kroppen är nästan bortskrubbat. Och Vi vet att detta kan bli en väldigt lång resa..

MEEN det kommer gå över, det är bara en fråga om tid. Och vi hoppas på att allt går så bra det kan fram tills dess. Det är verkligen en vidrig sjukdom, men det är inte världens ände även om det känns så ibland. Vår tanke med detta inlägg är inte att skrämma upp folk, vi vill bara informera och upplysa om detta.Vad det gäller clinic och andra evenemang så kommer vi genomföra det såvida vi vet att det är 100% fritt från smittorisk, och det är inget vi tummar på, tro mig!!!Tack för den stöttning, varma hälsningar och hejarop vi har fått!Är det några frågor kring läget så är det bara att höra av er.

/Emma Nilsson