Gästblogg: ”Låt oss slippa fler osakliga floskler om vår älskade ridsport”

OM DENNA GÄSTBLOGG
Anders Högberg är, för fjärde året, lagledare för Strömsholms ridsportförenings elitlag i hoppning. Den senaste veckans debatt om Jerringpriset och Peder Fredricson har fått honom att reagera. Nedan delar han med sig av sina tankar kring det hela.


Foto: Hippson

Anders Högberg: ”Låt oss slippa fler osakliga floskler om vår älskade ridsport”

Vi var några ridsportintresserade familjer som följde Idrottsgalan med stor spänning. En av världens bästa hoppryttare – Peder Fredricson – var nominerad till två pris, Bästa manlige idrottare och Jerringpriset. De fyra som var nominerade till det första priset presenterades på ett charmigt sätt av sina mammor.
Diskuskastaren Daniel Ståhl drog det längsta strået och fick den välförtjänta uppskattning som alla vinnare bör få. När det sedan visade sig att svenska folket valde Peder Fredricson till vinnare av Jerringpriset visste glädjen inga gränser. Vi skålade i champagne för att svensk ridsport har den topp och bredd som gör det möjligt för en ryttare att två år i rad tilldelas idrottens mest prestigefyllda pris.
  
Till min stora förvåning fick jag dagen efter läsa det ena inlägget efter det andra om att det inte var rätt idrottsman som vunnit Jerringpriset, trots att prisets alla regler noggrant hade följts. Många utövare av andra sporter yttrar sig om hoppsporten och det må vara okej. Saknar man helt sinne för sportmanship är det naturligtvis bara att tycka till i alla typer av media.
Däremot tycker jag att det är direkt motbjudande att professionella sportjournalister inte håller sig för goda för att uttala sig om sådant som de saknar kompetens för. Sannolikt har de allra flesta av dem med mer eller mindre framgång prövat på de flesta sommar- och vintersporter. Därför kan de bedöma och skriva om den oerhörda skicklighet som krävs för att vinna mästerskap i dessa grenar. Ändå blir det tyvärr lätt i slutändan som att jämföra äpplen och päron. Det är den egna smaken som ytterst avgör.
  
En del sportjournalister anser att ridsporten inte är en riktig sport för att det är hästen som gör hela prestationen. Passagerarsport och andra förklenande omdömen kan man få läsa om i  en del tidningar. Men med handen på hjärtat, hur många av er professionella skribenter har själva suttit på en häst?
Först när ni i full galopp inte bara lyckas hålla er kvar på hästryggen, utan också får hästen att felfritt hoppa en massa en och halv meter höga hinder, kan ni rätt bedöma vilken idrottslig prestation det innebär att ta medaljer i olympiska spel och mästerskap i banhoppning.
  
Lägg därtill att svensk ridsport är en av våra största folksporter med cirka en halv miljon ryttare, varav majoriteten är kvinnor, som rider regelbundet. Detta ligger naturligtvis till grund för att hoppryttarna Rolf-Göran Bengtsson och Peder Fredricson har tilldelats inte mindre än tre Jerringspris under senare år.
Dessutom träffar jag numera allt fler som tycker att ridsport är en både vacker och spännande sport, trots att de inte själva rider. Om inte Jerringpriset hade funnits hade sannolikt alla de som inte tycker om ridsport lyckats hålla denna myt levande i evinnerlig tid.
  
Låt oss hoppas att vi ska slippa höra fler osakliga och inkompetenta floskler när Jerringpriset nästa gång tilldelas en ryttare. Utan i stället får höra mer från alla de journalister som har kunskap om ridsporten och som faktiskt redan i dag skriver sakligt och intressant om vår härliga sport!
   
Anders Högberg
Lagledare hoppning
Strömsholms RSF