Saras vardag
10 februari 2014, 22:29
Gårdagens tävling
Nu ska jag berätta mer om gårdagens tävling. Vi åkte hemifrån på eftermiddagen och kom fram när ungefär hälften av avdelning A hade hoppat i 120cm. Avdelning B startade egentligen före i den här klassen, men jag hade mailat och frågat om jag inte kunde få starta sist med Marco, vilket inte var några problem. Lärde mig banan och sedan tog vi ut hästarna för besiktning. Marco var brötig, gnäggade och betedde sig som vanligt helt tokigt, som han gör när Hedda eller Rivica är med. Veterinären frågade om han var en hingst samtidigt som hon kikade mellan benen på honom..
Så fort jag gjort i ordning honom och mamma lett bort hos till manegen så lugnade han ner sig. Gjorde något litet luftsprång på framridningen, men slappnade av ganska snabbt när han var omringad av andra hästar. Inne på framhoppningen var han lite studsig, men hoppade fint.
Banan i 120cm var trixig, med hinder som kom snabbt och tighta vägar. Antingen fick man rida på väldigt eller sitta och backa tillbaka. Hörde många som tyckte den var svår då den inte riktigt gav något flyt. Marco kändes väldigt fin och balanserad de sex första hindren, sedan fick jag rida på lite mer framåt på de korta, tvära vägarna, men han hoppade bra och jag känner att det ändå var rytmiskt. Han var felfri och jag är jättenöjd!
Marcos runda igår :)
Lastade sedan in Marco och jag gick banan inför 130cm. Kollade på de första ryttarna innan jag gjorde i ordning Hedda. En tjej kom fram till mig och sa att hon läste och gillade min blogg, vilket var superkul! Nu vet jag inte om hon menade denna eller min andra blogg (aamaziing.se), men eftersom vi var på en hästtävling så tog jag för givet att det var Hippsonbloggen. Jättekul i alla fall! :)
Hedda kändes jättefin på framhoppningen och inne på banan hoppade hon också superfint. Grundomgången kändes jättebra och i omhoppningen hade jag absolut ingen plan på att rida snäva vägar eller rida vrålfort, bara öppna upp galoppen lite till. När vi landade efter sista hindret och red in i mål var jag så fantastiskt glad! Att de sedan sa att vi gick upp i ledning var jättekul, men eftersom jag red ganska tidigt så var jag väldigt säker på att det inte skulle räcka. Jag hoppades på att vi skulle knipa en av de vita rosetterna. Det är nämligen så att Hedda och jag har nästan bara vita rosetter från 130cm, då jag inte vågar rida för snävt och fort på den höjden. Vi har en färgad rosett, en röd, från en tävling i Lilla Edet då det knappt var några felfria, så då räckte en långsam, men felfri, runda till färgglatt.
I vilket fall som helst så skrittade jag av Hedda och hörde hur det trillade in mängder med nollor, men alla hade sämre tid. Jag var jättenervös och började så klart hoppas på vinst när jag hörde hur sådana som brukar vara jättesnabba hamnade efter oss. Plötsligt hade sista ryttaren ridit och Hedda hade tagit hem segern. Jippie!!! Så kul! Det var tight mellan oss, men Hedda och jag hade hundradelarna på vår sida.
Klockan hann bli riktigt mycket innan vi åkte från tävlingsplatsen. På vägen hem stannade vi och köpte med oss hamburgare från MAX för att fira dagens ritter :)
Heddas segerrunda :)
ANNONS:
ANNONS: