Fyra ögon ser annat än två.

Samarbete oavsett vad det gäller är magiskt när det funkar. Att hålla på med och lyckas inom ridsport bygger på samarbete. Som ryttare behöver du förutom en häst också en hovslagare, en veterinär du litar på, en tränare och oftast ännu fler människor runt dig för att hästeriet ska funka.

Vi som finns omkring ekipagen kan också ha nytta av att samarbeta. Veterinärer kan slå sina kloka huvuden ihop över en klurig hälta, hovlagarna över behovet av ett annorlunda beslag och tränare kan ha nytta av att andra ögon ser på det aktuella ekipaget.

Ett tränarpar som ofta tittar på varandras träningar eller "byter" elever med varandra är mina goda vänner Kyra K och hennes man Richard. För tag sen hade hon fullt upp med annat och då klev Richard in som vikarie på ett Knytkalas hos Jan Brink. Kyra och Richard hjälper varandra dagligen när de rider och tittar som sagt ofta på varandras träningar.

"Gemensamt kan vi lösa så många mer knutar!" sa Kyra när vi pratade om detta häromdagen.

Min partner i livet är civilekonom och jobbar som ekonomichef i energibranschen så där har jag inte så mycket tränarutbyte att hämta. Men han hejar glatt på i allt jag gör och det är också viktigt!

Jag har däremot ett roligt samarbete med en duktig hopptränare som heter Ulle. Eller mer korrekt, B-tränare Ulrika Strandberg. Ulle har jag känt sen hon var liten och for runt som en stolle på en B-ponny, för hennes storasyster tränade för mig. Ulle var med nån gång också men vi kunde inte komma ihåg om det var på B- eller D-ponnyn.

Sen försvann systrarna ut i livet och Ulle blev en duktig hoppryttare med tränar utbildning i bagaget. En civil karriär har hon också, tränaryrket sköter hon lite på "fritiden". Har man familj med man, två sportande söner, egen gård med uppfödning i liten skala finns ingen plats för fritid på riktigt.

För några år sen kontaktade Ulle mig och ville ha hjälp med sina tävlingshästar, hon tänkte att lite dressyrträning skulle göra susen för de större banorna hon ville ut på. Det ena gav det andra och idag har vi samarbete med både hästar och elever. Även storasyster har vänt tillbaka med ny häst!

Höjdpunkten är fredagsmornar då Ulle och några hoppryttare sina hopphästar för mig och sen kommer mina elever med sina dressyrhästar och hoppar för henne. Då kan jag stå bredvid, som åskådare och se hur mina hästar utvecklas.

Det är mycket samlad kompetens i ridhuset de mornarna. Vi är tränare, hovslagare, ridlärare, proffsryttare, hästägare och vanliga intresserade åskådare och vi har vansinnigt roligt!

Jo hästarna har också roligt och framförallt, vi utvecklas.

                           Tillsammans kan vi!  /Kajsa

Här är en hopphäst och en dressyrhäst...