Feira de Golegã del 2

Det blev rätt stor uppståndelse efter mitt förra inlägg. Glad att så många reagerar över serretas, vill bara klargöra att det hör till den traditionella spanska utrustningen, men visst  finns det någon portugis som rider med det också. Men det är inget som används i vanliga fall här. Kanske kan man samla ihop underskrifter och skicka in till Golegas organisation? Skulle kännas bra att göra något. Har ni andra förslag?

Tänkte att jag skulle berätta om hur det gick för mig och hästarna tävlingsmässigt. Fredag, lördag och söndag var det we tävling för mig och Altivo. Vi var 4 stycken i min klass varav övriga 3 portugisiska ryttare alla har ridit mästerskap. På fredagen var vädret ostabilt, men jag var taggad och kunde följa allting enligt plan. När jag gick ut och skulle börja rida fram (vi stod en bit ifrån tävlingsbanan) började det regna mer och jag insåg att de hade flyttat tävlingen in i det ridhus som finns i centrum. Det innebar att de var cirka 45 minuter sena... Typiskt! Däremot fanns det inget ridhus att rida fram i så det var bara att rida på i regnet. När det kom en värstingskur tog jag och 2 juniorryttare skydd under det enda parasoll som stod uppe på banan. 3 hingstar i rumpan på varann under ett parasoll. Det hade jag velat ha kort på! Jag valde att inte gå in i stallet igen då vi redan var blöta och 45 minuter var lite för lite för att gå in och vila. Men vi tog det lugnt och kunde rida emellan skurarna så hästen kändes fin när det var dags att gå in på banan. Jag var nöjd med programet även om det fanns ett par saker vi hade kunnat göra bättre. Min poäng var jag mindre nöjd med, 63 % och en bit ifrån de övriga 3. Många 6:or och 6,5:or som jag tycker hade kunnat bli 7:or i vissa fall. Men så är det med bedömningssporter. Bara att rida bättre nästa gång. På lördagen sken solen och det kändes häftigt att gå banan med världens bästa we-ryttare i Golega med massor av publik. Har haft en liten dröm om att tävla i centrum sedan jag var på feiran första gången för 7 år sedan.

Altivo kändes super mitt i kaoset i mangan när vi värmde upp. När vi kom in på banan taggade han till lite för mycket. Hade velat ha honom mer avspänd och kontrollerad. Stundvis fick jag en fin känsla och vi hade inga större missar. Vi red ihop 65 %. Jag var glad att vi kunde få ihop en hyfsat bra procent trots att det var långt ifrån vårt bästa. Alla övriga 3 var över 70 % så det blev sista plats igen. I speeden på söndagen var det jag som var övertaggad och gjorde ett par missar. Altivo var heeeelt otrolig och gick som en klocka. Den hästen älskar verkligen att speeda! Vi kom 3:a av 4a, men vi hamnade på sista plats totalt. Jag var trots det väldigt glad över tävlingen. Det är en speciel tävlingsplats och jag tror om vi kan göra bra ifrån oss där kan vi tävla överallt! Jag måste också komma ihåg vilka jag tävlar emot, men nästa år har jag sagt att jag ska vinna!

Foto taget av Equine By Vidal Photography

Laddad ryttare för speeden!

Måndag var vilodag och jag kunde fokusera mer på Invictus som skulle tävla tisdag och onsdag. Han älskade Golega, han hade nog helst velat utforska feiran på egen hand och ha party. Den hästen har så rolig attityd. Han tycker verkligen han är helt fantastisk och det är sällan jag träffat hästar med så mycket självförtroende. På tisdagen tävlade vi preliminario, vilket motsvarar svensk LC fast med mycket lättridning. Han busade till det ett par gånger då han gärna ville springa till kompisarna på framridningen och förstod inte alls varför vi var tvungna att vara så himla ordentliga. Det blev 58 % men jag oroar mig inte över poäng i detta stadie. Onsdagen tog vi revansch och denna gång skötte han sig nästan hela tiden. Det blev 62 %, men en bit bort från placering då det var tuff konkurrens. Jag är väldigt stolt över honom och man blir verkligen glad av att rida honom. Livet är en fest måste vara hans motto.

Första ritten i Golega

Tävlingsbilder tagna av Hanna Larsson

Foton tagna av Eurico Moreira.

Resten av dagarna red jag hästarna och de skötte sig utmärkt. De jag bodde med i huset var helt fantastiska och vi hade många roliga stunder. Längtar redan till nästa år!

Gänget utanför en bar och dricker abufado.

Fantastisk bild på Catarina och Fandi. Catarina är nog den snällaste människa jag vet <3

Däremot fick feiran ett tråkigt avslut. Altivo fick kolik fredag eftermiddag! Det fanns en veterinär på feiran, men jag måste säga att jag inte var så nöjd med honom och det hela slutade med att vi fick köra hästen till universitetet i Lissabon. Vi var oroliga att han skulle behöva buköppnas, men tack och lov släppte det vid 5-tiden på lördagmorgon. Han fick sova kvar där medans vi körde tillbaka till Golega. Min chef Renato var med mig så det var skönt att ha honom där för jag var i chock. Vi sov några timmar och på eftermiddagen hämtade jag honom. Det var ovant att se honom i det stadiet då han normalt är en kaxig och livlig kille. Nu var han trött och slö i ögat. Men han mådde bra och det var det viktigaste. Jag red Invictus söndag morgon och sedan körde jag hem med mina pojkar.

Jag tyckte det var otroligt jobbigt att vara i en så utsatt situation och att inte kunna hjälpa sin bästa vän. Hade jag haft vår veterinär på plats hade jag inte blivit så orolig, men att ha en helt främmande människa som man inte känner att man litar på och ska sätta hästens hälsa i dennes händer är inget roligt. På universitet var de väldigt proffsiga och trevliga så direkt vi kom fram kände jag mig lugn igen. Fy för kolik säger jag bara! Det jag var så glad över i denna hemska situation var att se hur många fantastiska människor jag har runt omkring mig. Alla var så stöttande och gulliga, man inser hur stark kärlek är när man får så stora doser <3

Nu är Altivo helt återställd så nu är vi laddade för nya äventyr i Paris nästa helg. Mer om det till veckan ;)

Ha en fortsatt bra söndag!

Instagram: astridhedman

Mitt och Altivos speedtest. Filmat av Hanna Larsson.