Falsterbo, i valet och kvalet

Kvalade till årets unghästchampionat i hoppning visade sig vara en haltande fördelning i åldersklasserna. Det var dubbelt så många 7-åringar som 4-åringar och minst 3 gånger så många 5- och 6-åringar som det var 7-åringar. Som ett räkneexempel i grundskolans mattebok, fast utan Per och Paul...

Kvalade till dressyrchampionaten var i år för få, kvalprocenten hade höjts. Så där blev det någon typ av "Captains pic" som påfyllning tror jag. Det resulterade i ungefär 30 5-åringar + 30 6-åringar + 19 7-åringar samt inga 4-åringar.

Alla dessa youngsters ska nu kämpa mot varandra om finalplater, ära och berömmelse. Det blir tuffa dagar för hästarna, hoppas allla kommer hem med bara positiva upplevelser.

Jag har varit igång på arenorna i Falsterbo vid 4 tillfällen. Visserligen är det för ett tag sen, men erfarenheten är gjord!

Först ut var med min vapendragare Harley Davie och vi kvalade eller valde inte utan halkade, som oftast i vår gemensamma karriär, in i tävlingen på ett bananskal. Någon lämnade återbud och jag fick frågan några dagar innan start om jag ville rida Grand Prix i Falsterbo. Ni kan höra frågan jag fick: "Vill du rida i Falsterbo?" Vem vill inte??

Jag ville naturligvis och förberedelserna fick gå i 100 knyck. Jag beställde hotellrum och jagade kürprogram + musik i samma andetag. Just precis, jag hade inget eget kürprogram för det reds oftare GP Special än kür då.

Jag fick till allt, infann mig på darriga ben, med otränat och lånat kürprogram och genomförde tävlingen i ösregn och blåst. Mitt tydligaste minne av den tävlingen var veterinärchecken. Det hade jag inte varit med om på dressyrtävling innan och min häst blev helt vild. Ett bestående minne...

Några år senare var jag där med en mycket gravid elev på 5-års Breeders och året efter med samma elev, men då var hon relativt nyförlöst. Då var det dammigt, säkert 40 grader varmt, bebisen hade kolik, barnafadern var i upplösning och jaa, det var en annan erfarenhet.

Sista framträdandet var min egen start i 6-års Breeders. I ösregn, vind på säkert 25 m/s och ca 8 grader varmt. Jätteroligt... Starkaste minnet från det tillfället var när någon ramlade av och tappade en hingst på framridningen. Jag satt där i stormen på mitt sto och tänkte att nu... Då ser jag någon slänga sig med ett dödsföraktande tigersprång i på banan, över staketet och i sista minuten fånga den uppskruvade hingsten. Vem? Naturligtvis den gode Richard W, min alltid alerte och närvarande tränare.

Ett annat starkt minne från de dagarna i Falsterbo är när jag och min hästskötare Linda sitter på beachen påpaltade med yllertröjor och jackor och tittar på min badande dotter. Det var 14 grader i det blåsiga havet och hon tyckte det var alldeles lagom. Pigg unge, nu för tiden vill hon nog ha minst 25 grader för att kliva i.

Med mina varmaste hälsningar till alla kämpande i Falsterbo 2016!  /kajsa