En spricka i benet

Hej! Nu är det två veckor sedan vi var hos veterinären med Ratzia och Marco. Ratzia skulle "bara" checkas av med ultraljudet så att allt fortfarande såg fint ut. Hon hade ju ridits som vanligt innan och jag hoppade (i samrådan med veterinär så klart) henne på morgonen innan besöket. En liten studs och några kuber bara, men hon tyckte det var superkul. Allt såg jättefint ut, fick grönt ljus att fortsätta!



På Hästklinik Florian Lackner :)

Marco skrev jag ju om i förra inlägget, om hovarna och såret ovanför knät. Trodde inte att det skulle ha med såret att göra, men hoppades det, för skulle hovarna spöka igen skulle det kännas rätt kört. Var väldigt rädd att hans gamla skada skulle ha gått upp. Alla vet hur extremt noga jag är med honom (med alla hästarna så klart, men extra extra med honom), så det skulle kännas väldigt tungt om det var det.

Benen och hovarna kändes fina, men när veterinären klämde och kände runt såret, som fortfarande var lite svullet, så reagerade han väldigt mycket! Bedövade bort hov och kota och då haltade han fortfarande, så då kändes det väldigt hoppfullt att det inte var den gamla skadan i alla fall. Röntgade vid såret och där kunde man se en spricka! Veterinären sa att det stället som såret var på var ett typiskt sparkställe, så han har antagligen fått sig en rejäl spark. Han går alltid själv i sin hage, men Ratzia går i hagen bredvid och hon är superbrunstig, så hon har förmodligen sparkat till honom när han stått och retat henne. På det stället som skiljer deras hagar åt är nämligen bara trådar och inte plank, men efter detta var pappa snabb på att sätta upp plank, så skulle någon sparka igen får plankan ta smällen istället!



Nu måste han vara väldigt stilla i fyra veckor innan nästa besök till veterinären, så vi har gjort en liten sjukhage som går ihop med en utebox, så han kan vara både inne och ute, men det är inget utrymme för spring och stök. Första veckan var han förvånansvärt lugn och accepterade pyttehagen bra. Denna veckan har också gått bra men man märker att han börjar bli uttråkad. Får fixa någon leksak eller så som han kan bita lite i när han blir grinig. Har betat honom utanför hagen så att han får göra något roligt i alla fall. Håll tummen nu att sprickan ser bra ut på återbesöket och att han blir helt bra igen. Stackars Marco :(



Marco i sin sjukhage!

Förra söndagen gjorde vi något otippat! Vi körde ner Hedda till Laholm till min tränare Amanda Ericsson. Hon la ut på Facebook för ett tag sedan att hon sökte en snäll häst till sin sambo som han kan lära sig rida på. När jag hopptränade Hedda för Amanda förra veckan (vilket gick superbra) frågade jag om de inte ville låna Hedda. Hon är ju verkligen så snäll! Så nu är hon nere hos dem och ska testa på att vara läromästare. Jag fick filmer skickade till mig idag när han både borstade henne och red. Hon såg så glad ut, bästa Hedda! Hoppas att hon är snäll och inte springer iväg med honom, haha. Skulle det inte fungera får jag bara ta hem henne igen, det verkar finnas mycket krut kvar i tanten än ❤️



Hedda fick lära Fredrik rida :) Kommer ni ihåg att han till och med hoppade pay & jump på henne?

Bill hade en paus från hoppningen förra veckan och vi hängde bara i skogen. Denna veckan hopptränade vi för Lennart och han kändes superfin. Tycker han blir mer ridbar hela tiden och lyssnar bra både fram och tillbaka i hoppningen. Dessutom har den förvända galoppen fallit på plats i markarbetet. Det bara kom från en dag till en annan. Om jag inte minns helt fel så var det först i slutet på förra året som jag började introducera förvänd galopp för honom. Gillar att jobba både Marco och Ratzia i förvänd galopp, men med Bill har det ju varit så himla mycket annat ståhej så det har varit överkurs. Där är det gas, broms, styrning och hålla sig kvar som har gällt, haha. Men så började jag så smått. Fick bryta av innan hörnet väldigt länge, för kände att han bara ramlade iväg och inte alls kunde behålla galoppen.

Efter ett tag kunde vi passera första hörnet men fick bryta av på kortsidan innan nästa. Gjorde det lite då och då när vi red i paddocken, men kändes som att det var lååångt bort till han skulle ha samma bärighet och lika enkelt för det som Marco och Ratzia. Men så plötsligt en dag nu för ett tag sedan så rider vi i paddocken och jag testar att vända halvt igenom och fortsätter i förvänd galopp. Kommer till hörnet och han är helt med, trillar inte iväg, utan bär sig själv och känns så säker. Fortsätter genom hela kortsidan utan problem. Vad hände?? Polletten trillade ner! Efter det har han gått på en åtta och serpentiner i galopp jättefint. Så klart mycket kvar att jobba med, men vilken skillnad det blev över en natt? Kul!!



Mys med Lille Bill, den mest sociala häst jag någonsin träffat <3

Ratzia hoppade jag lite hemma förra veckan och denna veckan hoppade jag med/för Amanda på Öppen Bana på Kungsbacka RK. Hon hoppade en grön femåring, så det var lagom för Ratzia att hänga med på samma höjd. Hon tyckte det var jättekul och kändes fin! Amanda tyckte hennes galopp såg bättre ut : )



Idag har mamma varit iväg med Ratzia hos Svensk Hästrehab och gått på vattenbandet. Bill och jag tog en tur i skogen i morse innan jobbet. Vi fick även se en film när Ratzias syster hoppade med ryttare för första gången. Bara en snutt på ett kryss, men såg trevlig ut. Har för mig att hon är fyra år. Kanske skulle fråga om man får låna henne också? Haha, behöver flytta till en större gård känner jag, med fler boxar och mer mark. Tänk att kunna rida på heltid!

Filmklipp hittar ni som vanligt på Instagram - aamaziingsara :)