Eldprov à la balans!

Fick rycka in på jobbet idag på grund av sjuk kollega (aka lillebror) och därför blev det ingen ridning förrän nu ikväll. Mamma och jag åkte bort till manegen med Hedda och Marco. Mamma tog Hedda och jag Marco. Jag erbjöd henne att få rida min lille prins, men till svar fick jag att hon inte ville bli avkastad in i en vägg, bryta benen och aldrig mer kunna gå.. ?!?! Jag finner inga ord.. Dessutom sa hon att jag inte heller fick trilla av, för det skulle vi varken ha tid eller ork med..

Kan berätta att det var riktigt nära att jag fick käka sand till middag idag. Det började så fint när vi skrittade. I vanliga fall brukar han börja bralla och ha sig direkt när jag suttit upp, men idag skrittade vi runt en stund, med benen på rätt ställe.

Tror jag tog ut segern i förskott (att få ett lugnt ridpass alltså), för när vi travat ett varv och kom ner till läktaren där vi hängt våra täcken, då var de plötsligt jättefarliga och en rejäl brall var på sin plats. Eftersom jag kände hur han spände sig och kollade på täckena så var jag rätt beredd och höll mig stadigt kvar. Nästa gång när vi kom till samma ställe så trodde jag att han bara skulle trava förbi, för han brukar inte vara tittig, och om han ibland är det så brukar det räcka med att ha kollat en gång. Han överraskade mig rejält med en värre brall än varvet tidigare, och balansen sattes på eldprov! Mitt vänstra ben hamnade framför sadeln och jag kände hur jag började glida till höger. Jag skulle precis skrika till mamma att "nu kommer jag trilla av", när jag på något magiskt sätt kravlade mig tillbaka. Jag riktigt kände sandsmaken i munnen.. Det kommer inte dröja länge till jag sitter på backen, tro mig. Det är ett mirakel att jag snart haft den lille gubben i ett år och suttit kvar när han busat omkring som en rodeohäst! I och för sig började han inte med sitt brallande förrän sent i somras/höstas. Jag hoppas att han växer ifrån det snart.. När mognade era unghästar och slutade med unghästbuset?

Tillbaka till dagens ridpass förresten.. Efter att jag hamnat rätt i sadeln igen så tog vi galopp så att han fick springa av sig. Det är mycket lättare att hänga med i bocksprången när han galopperar. Det blir liksom mer följsamt och rytmiskt, hur nu bockningar och sparkar kan vara det..? När vi travar och han plötsligt skuttar iväg så känns det sjukt obalanserat.. Jag borde egentligen, efter att ha skrittat fram, börja med att galoppera, så att han får springa av sig. Alltid efter galoppen så är han mycket lugnare och håller sig på mattan. Det ska jag prova på tisdag när jag rider honom igen. Fortsättning följer.. :)



Busigaste femåringen med en räv bakom varje öra och ett antal ess i rockärmen.. :)

Och just det ja! Mamma red som sagt Hedda, och även om hon inte vill erkänna det så ääälskar hon att rida Hedda! Eller hon älskar åtminstone att galoppera på Hedda. Hennes egna två, Natalie och Rivica, är inte de smidigaste och snabbaste hästarna, så när mamma lånar Hedda är det full galopp som gäller. Idag gasade hon på på långsidorna i manegen så att Hedda sträckte ut och liksom sänkte ryggen i full fart framåt. Jag undrade ett tag vad det var som lät, till jag insåg att det var mamma som satt, i full galopp, och skrattade okontrollerat på Heddas rygg. Återigen, jag är mållös..