Brandman på heltid?

Ett inlägg om att släcka bränder, och om konsten att göra ingenting.

Det känns ju passande såhär i Valborgstider att prata om att släcka bränder. Men det är inte det typen av brasor som jag talar om. Nej, jag talar om den typen som hela tiden dyker upp i ens vardag - saker som måste lagas, deadlines som måste hållas, saker som ska kollas upp innan man kan....osv.

Den senaste tiden har jag ägnat mig åt brandsläckning på heltid! Det har varit lite för mycket i säkert en månad eller mer nu. Jag har vetat om det, men inte känt att jag kunnat göra så mycket åt saken. Jag har bett om hjälp där jag kunnat. Jag har prioriterat bort sånt som inte måste göras. Och tänkt att "snart lugnar det ner sig, om jag bara...".

Problemet är att jag hur jag än försöker inte kan sluta se och störa mig på alla dom där sakerna som inte hinns med. Jag kan strunta i att sortera tvätten, eller hoppa över att kratta gårdsplanen en dag eller två - men även om det skapar tid, så tar det inte bort någon stress! Eftersom jag stör mig något vansinnigt varje gång jag går förbi och ser oredan. OCD, någon......? Ett annat problem jag har är att jag inte kan sluta jobba. När jag har någon minut över så tar jag genast tag i någon arbetsuppgift. De tar ju aldrig slut!

Min man är mycket bättre än mig på att göra ingenting. När vi lagar mat till exempel. När jag lagar mat så använder jag all dötid (t.ex när man väntar på att pastan ska koka klart) till att städa i köket, diska och plocka undan. När min man lagar mat så ser han på tv samtidigt eller spelar spel på sin telefon... En stunds avkoppling! Medans jag blir tokig på att disken står kvar framme... Fast det är klart - jag brukar ju lyssna på hög musik och dansa runt i köket samtidigt som jag sjunger med och diskar så... Det kanske var ett dåligt exempel, men jag tror ni fattar andemeningen.

Ibland blir man tvingad att göra ingenting - som idag då jag legat helt däckad med migrän. Jag har enbart lyckats ta mig utanför dörren för att släppa ut och in djur och mocka/fodra stallet. I övrigt har jag sovit som en stock i soffan. Nån gång runt 19:30 började hjärnan klarna och genast gå på högvarv igen. "Jag hinner kanske ansöka om projektstöd, eller fixa papperna som Bolagsverket ville ha in?". Men nej. Inte idag, inte ikväll. Ikväll ska jag unna mig lyxen att göra ingenting, förutom att ta det lugnt och äta sushi (och skriva det här blogginlägget då).

Tack och hej leverpastej! Och glöm inte att även om det ibland är viktigt att få saker gjorda - så är det också viktigt att ibland göra ingenting!