Är du helt bakom?

Om du säger så där till en människa, blir denna säkert ledsen eller kanske arg. För uttrycket "Är du helt helt bakom" betyder rätt och slätt: "Är du dum på riktigt?" och det tror jag alla vet.

När det talas om att en häst är bakom kan det betyda att den är dum men oftast sägs den vara "bakom lod". Ett av alla de uttryck inom ridsporten som jag har lite svårt för.

Jag följde idag, som betraktare, en tråd i ett nätforum där någon lagt in en bild på en dressyrhäst som arbetade i en ganska hög samlingsgrad. Hästen såg i mina ögon väldigt bekväm ut med huvudet i en bra position, vilket några i kommentatorsgänget uppenbarligen inte tyckte.

Ett annat tillfälle i veckan då jag följde en tråd om dressyrhästars huvudplacering var när resultatet från SIHS på Friends Arena diskuterades. Där gick åsikterna isär om vem av ryttarna som haft hästen "i lod".  Det var där jag kom att tänka på att uttrycket "gå bakom lod" ofta används väldigt godtyckligt.

Vad det gäller "bakom lod" så är det intressant att många inte vet hur lodplanet, vilket är den korrekta benämningen, definieras. Lodplanet är inte nosryggen utan linjen ögat genom munnen. När den linjen är lodrät kommer hästen nosrygg att ligga klart framför det som många tror är korrekt eller "lod".

Nu är nästan inte en en enda häst den andra lik, så att det skulle finnas någon exakt grad på vinkeln mellan hals och huvud som är den enda korrekta en utopi. Dessutom så finns det många parametrar som behöver vägas in för att det ska gå att göra en riktig bedömning om hästens form, inte bara hur nosryggen lutar.

Det är svårt att från marken exakt bedöma hur hästens kontakt med ryttarens hand är, alltså det som i stort avgör var hästen håller sitt huvud i förhållande till lodlinjen. Carl Hester berättade en intressant sak i en intervju, just angående ryttarens hand och hästens lodplan.

Carl fick frågan om vad han och Charlotte jobbade med just nu, hon betraktas ju nästan som den perfekta ryttaren, vad finns att slipa på? Jo svarade Carl, vi jobbar med Charlottes armar. Dom har blivit för raka, Valegro kunde emellanåt bli för stark och "gooig" och då hängde han i händerna på henne. Nu måste hon lära sig att böja på armbågarna, bli mer elastisk i armen.

På något sätt befriande att höra, för det tyckte jag ibland, att Valegro låg på för hårt. Han var ändå oftast så mycket bättre än de andra i klassen och vann men när han gick med lättare kontakt var han bländande!

Så, där ser man att även solen Charlotte har en lite fläck. Den ridningen hon hänfört en hel värld med har också sina svagheter, även om hon dolde dem väldigt väl...

Det kan vara bra att tänka på när man bestämmer sig för att dela med sig av sin åsikt om hur en häst arbetar, allt är inte vad det ser ut att vara. hästen kan hålla huvudet i lodplan på fler sätt, rätt eller fel. Titta på helheten och luras inte av en stilla hand, det har Carl lärt oss nu.

Så här är det beskrivet i TR II 3:2 moment 230 Dressyrens mål.

       "Hästens huvud ska förbli i en stadig position, med nosen något
      framför lodplanet med en eftergiven nacke som högsta punkt på
      halsen, utan att visa något motstånd mot ryttarens inverkan."

Tänk på det, nosen något framför och böj på armbågarna!

                                          /Kajsa

Här är Valegro med Charlotte, från hans avskedsföreställning på Olympia/London

                                          Foto: Horse World of Carro