Saras vardag

14 augusti 2019, 22:25

Älmhult Horse Event

Hej! I söndags var sista tävlingsdagen på Älmhult Horse Event. Började morgonen med att hoppa 120cm avd B med Bill. Den här gången red jag fram honom i paddocken ovanför stallarna. En kombination av att det var sista dagen och att vi var själva där gjorde att han var mycket lugnare än dag ett och två : ) När det var dags gick vi ner till framhoppningen och bästa funktionärerna frågade direkt om de skulle stänga vid insläppet fall han skulle börja fjanta runt som tidigare. Så himla snälla! 

Märktes när vi hoppade att han var lite tröttare i kroppen, men han bjöd på framåt, hela tiden positiv. Banan han skulle hoppa var den tuffaste för honom hittills. 11 hinder och 13 språng, mycket titthinder och trekombination. Det blev tre rivningar med fram på tre räcken på hinder sju, nio och elva. Inga grova rivningar, han orkade bara inte upp tillräckligt med fram. Är otroligt nöjd med honom och hans runda. Eller rundor! Han har verkligen skött sig super inne på banan hela helgen och fått massor av rutin. Så duktig! : ) 

Efteråt var det dags för Marco och Ratzia att hoppa 135cm bedömning A:0+A:0 med totalfel. En bana med 11 hinder och 13 språng även här. Hade Marco först och han kändes fin på framhoppningen. Massor med energi kvar ; ) Inne på banan hoppade han SUPER och kändes hur fin som helst! Var felfria i grunden (hinder 1-7) men när vi rider an hinder åtta, första i omhoppningen, vet jag inte riktigt vad som händer, men han missbedömer hindret och hoppar kråka och missar att få med sig baken helt, så jag trillar av i landningen, haha! Som så många sagt efter detta, "du sitter kvar när Marco och Bill bockar som idioter, men trillar av efter ett hinder???". Haha, ja, så kan det gå! Men vet ni? Inte en enda sekund har jag grämt mig efter det, för han hoppade så himla bra och kändes toppenfin, så jag är nöjd trots avramlingen :D

Dock landade jag lite dumt rätt på svanskotan. Hjälper visst inte att ha en stor och fluffig rumpa, det blev en hård smäll ändå. Jag ställde mig upp direkt men kände att det gjorde lite ont så fick stå böjd en stund. Älmhult Horse Event har haft ambulanspersonal på plats ALLA dagar, så en sjukvårdare kom fram så fick jag följa med till deras husvagn de hade bredvid banan. Jag skulle ju starta Ratzia strax därpå, men han ville trycka och känna lite först så att inget var snett eller gjorde för ont. Han sa att när adrenalinet gått ur kommer det nog kännas mer, så då sa jag att det är nog bäst jag sitter upp på nästa häst snabbt så jag får mer adrenalin, haha!Även nu var tjejerna på framhoppningen så himla snälla, frågade om jag ville ha hjälp med att höja och sänka hindren då de såg att jag var själv när de andra gått iväg med Marco.Hade ont i svanskotan men tänkte att nu får vi göra det bästa av situationen bara. I värsta fall är det bara att utgå, men vi måste börja med att försöka. Slutar med att Ratzia sätter en klockren, felfri runda och blir 4:a i 135cm! Hurra! Härligt avslut på en fantastisk helg i Älmhult. Jättetrevliga tävlingar med bra banor, glada funktionärer och mina hästar har hoppat toppen. Kan inte vara annat än nöjd och lycklig. Åker gärna dit igen nästa år :)






Ratzia på prisutdelning :)



Vilken helg! :)



I måndags fick alla hästarna, plus min svanskota, vila och Vivi från Svensk Hästrehab kom och gick över dem :) Tittade med värmekameran, gav dem djupvåg och massage. Så skönt! Alla hästarna kändes toppenfina. Bara Ratzia som var något ansträngd, men inte så konstigt när hon gått fyra klasser :)

Igår red vi ut med alla hästarna och idag fick Marco och Ratzia gå i skogen, Bill fick longeras med Equiband och Hedda blev riden av Maria här hemma i paddocken. Travbommar och studs :)



Marcos alla miner när det är djupvågsbehandling :D Haha




Bill somnar som vanligt <3

ANNONS: