PEPPAD

Kläder har alltid varit ett jobbigt moment för mig. Redan när jag var 8-9-10 år gammal drog jag mig för att prova kläder och kände mig obekväm i det mesta. Framförallt ridkläder och de vita ridbyxorna är fortfarande ett hatobjekt.

När jag var 11-12 år gammal kunde jag inte längre handla på barnavdelningen. Istället fick jag handla på damavdelningen, något jag ansåg som väldigt skämmigt eftersom att ingen av mina vänner gjorde det. Mamma hjälpte mig att klippa bort storlekslapparna så att ingen skulle se. I ridvärlden var framförallt chaps och ridstövlar ett stort problem. Därför hade jag inga. Det var en tuff tid men vi försökte göra det bättre för mig, jag gick hos min dietist (en av de mest fantastiska människor jag någonsin har träffat) och kämpade på. Men kroppen gick bara åt motsatt håll.

Det fanns en dröm inom mig. Det var att när jag hade blivit smal skulle jag köpa ett par jeans från Levis. För det var precis det jag drömde om att bli som 13-14 åring. Jag ville bli smal. 2009 när jag red som mest drömde jag om ett par ridbyxor från Pikeur. Men jag kunde inte ha ett par ridbyxor från det märket då storlekarna jag kunde ha för alldeles för långa i benen.

Idag har jag fyra par jeans från Levis i min garderob. Varav tre är från "Demi Curve" Köpte mitt första par hösten 2010, det andra våren 2011 och mitt tredje nu innan GHS. Totalt har jag gått ner tre storlekar. Idag köpte jag mitt första par ridbyxor från Pikeur. I en storlek som jag inte ens trodde att jag skulle få på mig när jag började dra på mig dem i provrummet.

Jag har numera mindre storlekar på kläder än vad jag har haft de senaste sju åren. Jag har också insett att man behöver inte vara "smal" för att kunna köpa de kläder man faktiskt vill ha. Tyvärr ser jag mig själv fortfarande som jag såg på mig för tre år sedan. Men det börjar bli bättre i takt med att jag har släppt antal kilon mot hur stark kroppen är.

Hittade en väst jag hade för tio år sedan.

Jag måste försöka se på mig själv med en annans ögon. Jag måste inse att jag inte är den här tjejen längre.

Utan jag är den här:

Som jag skrev i onsdags har jag gjort det jag kan. Jag har tagit mig hit själv. Nästa vecka ska jag kontakta en PT och jobba fram muskler. Tighta till kroppen och bli starkare än någonsin. Känner mig så himla peppad!